Vänner emellan utgörs av en samling berättelser om några människor på en kibbutz. Några av dem är säregna, några drömmer om ett liv någon annanstans men alla formar de tillsammans den värld de lever i - både genom att följa regler och genom att utmana dem. Kibbutzen grundades en gång med stark tro på gemenskapen, på kollektivet, men i berättelserna är många människor ensamma. Och när det slutna kretsloppet ifrågasätts direkt eller indirekt uppstår generationskrockar.
För ganska exakt ett år (som känns som ett par månader) sedan läste jag Lantliga scener som jag blev mycket förtjust i, samma sak händer denna gång - jag gillar skarpt det jag läser. Oz skriver utifrån den begränsat inramade miljö om allmänmänskliga frågor; om kärlek, om relationen mellan barn och förälder, om längtan, om ensamhet etc. Han gör det med ett språk så rent och klart, i vissa stycken nästan spartanskt, men förmedlar en hel liten värld till mig som läser.
Förra året, eller egentligen tidigare ändå, tänkte jag läsa En berättelse om kärlek och mörker i år tror jag bestämt den blir min julläsning. Om nu inte Amerikanah tränger sig före.
Så härligt att läsa dina tankar om Oz noveller. Jag är en stor fan och är säker på att du kommer älska hans självbiografiska roman. Julen är räddad! Men...Americanah är också en riktigt härlig läsning. Kanske hinner du båda!
SvaraRaderaJulläsningen låter lovande (oavsett vad det blir..)! Vet inte vad som hindrat mig tidigare från att läsa En berättelse.. har påbörjat den ett par gånger.
SvaraRaderaSara R Acedos bokomslag börjar jag känna igen, de har en speciell stil som man ofta kan identifiera.
SvaraRaderaJa, hennes omslag är riktigt riktigt bra! Inser att jag läst många av de böcker hon formgivit och ser hur väl hon får insida och utsida att stämma överens, i känsla eller innehåll.
Radera