Vad är egentligen kärlek? Om det handlar Liv Strömquists sociologiska, historiska och antropologiska djupdykning Prins Charles känsla.
Författaren underbygger sitt resonemang och sina reflektioner och analyser med teorier på området, hänvisade till genom noter. Och resultatet, eller framställningen av det, är på samma gång roande som oroande. För på ett genomskådande sätt slås idéer om den romantiska, unika kärleken och dess uttrycksformer sönder och samman. Samtidigt lyfts de strukturella mönster som kvinnor och män följer fram, mönster som i viss mån gör dem båda till förlorare.
Boken skiljer sig från de tecknade romaner jag läst genom att vara mera av en filosofisk debattbok. Strömquist driver teser som är både tankeväckande och provocerande. Oavsett om jag känner igen mig eller inte, instämmer eller ej, så gillar jag det jag läser. Jag gillar den antropologiska blicken på tillvaron och jag tycker om både tonen, de lite vila spretiga bilderna och lättsamheten i allvaret.
I sin allra mest osjälviska form kanske kärleken verkligen är störst av allt. Men vi tycks ha en utomordentlig förmåga att krångla till det.
Hei og takk for utfordrende kommentar i Listebloggen.
SvaraRaderaKjartan Fløgstad er en av mine favorittforfattere, og tilfeldigvis/heldigvis er vi vokst opp i samme småby. Det gjør at jeg godt kjenner meg igjen i bybildet, selv om enkelte handlinger finner sted i en tid før jeg ble født.
Ellers liker jeg godt at han skriver på nynorsk, og anbefaler deg å lese "originalene" dersom du får det til. Tidvis synes jeg at nynoksk (uttale i alle fall) er mer likt svensk enn det bokmålsnorsken er (som er likere dansk)
Jeg vil anbefale deg å begynne med Dalen Portland. Den er ikke så lang, og du rekker å finne ut om du liker stilen hans. Samtidig har den gode beskrivelser av industriarbeidersamfunnet som han ofte skriver om, og det er denne han fikk Nordisk Råds Litteraturpris for :)
Selv planlegger jeg å lese Shanghai Express i sommer :)
Jeg vet ikke helt hvorfor Kjartan Fløgstadhar blitt sommerlesning; kanskje på grunn av åpningskapitlet i Dalen Portland som så vakkert beskriver sommeren i fjellene? Eller at jeg får litt feriefølelse av å lese om stedet jeg vokste opp? Eller bare at det har blitt sånn - at tekstene til tider kan være litt tungleste, og at jeg derfor trenger litt ekstra fred og ro for å lese? Jeg vet ikke helt... Det er bare sånn :)
Veldig, veldig fin bloggbakgrunn, forresten!
Tusen tack!
RaderaJag ska genast söka upp Flögstad... Vi får se om de om det blir på nynorsk eller svenska, hittills har det jag läst på "original" varit bokmål. Det är fascinerande att ni har två språk...
Bakgrunden är en sådan där mall som finns i blogger. Jag tycker också om den!
tja, vi ska snart fira 30-års bröllopsdag :)
SvaraRaderaGrattis! :)
Radera