Den kvällen mindes jag första gången jag såg Goyas Los Caprichos och hur illa till mods jag blivit av bilderna som fått mig att pendla mellan fascination och avsky. Den där skymten jag sett av Mirandas teckning fick mig att tänka på Goya och på monster i allmänhet. Det skrämmande är inte att de är så konstiga utan att de är så välbekanta.
Jag tänker börja läsa boken ungefär nu...
SvaraRadera