På fest med Hemingway

Häromkvällen tittade jag på Hasse å Tage-filmen Picassos äventyr med Gösta Ekman i rollen som shortsklädd konstnär. I filmen passerade Per Oscarsson, Lena Nyman och Margaretha Krook tillsammans med många andra, levande eller döda, förbi. Picasso är i Madrid, London, New York och så klart i Paris i denna absurda, härliga film. I ett hörn sitter plötsligt Hemingway och stickar färgglada vantar, vilket är passande eftersom Mimi i La Bohème är så kall om handen.

Passande är också att jag nyss lånat hem Ernest Hemingways underbara Parisskildring En fest för livet (A Moveable Feast).

När den uppmärksammades i DN:s Boklördag häromveckan minns jag något om att de nog inte hade det riktigt så svårt ekonomiskt som det framställs i boken. Men kanske är det som i Patti Smiths Just Kids att man kan äta lite, alltså gå hungrig men skapa och framför allt kosta på sig resor. Och när Hemingway äter så är det i alla fall i boken mycket ostron och gott (men billigt) vin. Tiden som skildras är den i början av hans författarskap, han lever i Paris tillsammans med första hustrun Hadley, kvinnan som romanen The Paris Wife handlar om, den som jag inte läste ut p g a språket...

Det Hemingwayska språket är däremot helt perfekt, levande och glatt fastän boken är skriven retrospektivt inte långt innan han själv ändar sitt liv. Det är synd att inte översättaren namnges i den gamla version jag läst, för han eller hon har gjort ett riktigt bra jobb.

I Hemingways Paris vimlar det av människor som gjort avtryck i kulturhistorien. Många vill lära den unge författaren sina knep. Gertrude Stein lär t ex ut att om man inte köper några nya kläder får man pengar över till att köpa konst... Sylvia Beach, ägare till det ursprungliga Shakespeare & co, är frikostig med lån av både pengar och böcker. Genom hennes försorg läser Hemingway de stora ryssarna. Scott Fitzgerald, han med Den store Gatsby, förekommer i en av bokens mer dråpliga scener. Dråpligt i all sin tragiskhet kanske, för det är en författare nära till rusdryckerna.

I somras läste jag också Hemingway så det var fint  återvända till honom nu. Även om författaren har facit i hand när han skriver En fest för livet så brusar den av liv. Han lyckas verkligen fånga känslan av att allt som är bra kan hända, livet är just möjligheter. Och så är det Paris. Det romantiserade och alltid så vackra Paris. Det är en läsfest med Hemingway.