lördag 5 juli 2008

Mind the Gap

1.
Jag gillar storstäder - pulsen, blandningen av människor. Jag gillar också det lättillgängliga utbudet av aktiviteter där det går att slinka in i kyrkan kl. 13 en helt vanlig tisdag och höra en fin konsert. Så hände i Greenwich, London där vi av en händelse fick lyssna till italienska madrigaler*.
video
Det svalkade perfekt efter den varma båtturen på Themsen.

En upplevelse som var allt annat än svalkande var besöket på Apollo Theatre i Hammersmith.Vi var alltså där för att se** En farhåga vi hade var att det skulle vara vi och ett gäng tonåringar i publiken. Men det var betydligt värre än så - publiken bestod till större delen av barn i åldern 4-12 år. Och det var inte en verfremdungseffekt i bästa brechtanda, utan en publik som gjorde allt en publik inte får göra: Pratade oavbrutet, gick runt mellan platser, trängde sig mellan stolsraderna, hoppade och skrek som på värsta pojkbandskonserten. Jag överdriver inte när jag skriver att det hela var både surrealistiskt och migränframkallande. Handlingen var så tunn att den passerade mitt minne utan spår.

För att ytterligare öka känslan av storstad och särskilt av London lyckades vi pricka in första readagen på Harrods och gick smått förfärade runt bland de pengastinna shopparna. Det lugnare och finare Liberty, som har en avdelning för oss badkarsbadare som bjuder in till långa doftbesök, var trevligare att lära känna.
Och lika mycket som jag gillar storstaden behöver jag få distans till den. Därför var det skönt att traska längs Docklands kajer
och att vandra på de små gatorna i Salisbury, på väg mot Stonehenge.
* Mind den skakiga, vingliga filmsnutten. Den tog ungefär 100 år att bifoga så den får vara kvar.
**Det var alltså så här vilket jag skrev i en tidigare fotnot att vi hade planerat att se Cabaret. Tyvärr ställdes den in och vi valde att boka nya biljetter istället för att få pengarna tillbaka. Hairspray i West End tappning var ett intressant alternativ. Men när väl ombokningen gjordes fick Hermia hjärnsläpp, blandade ihop titlarna. Så blev det tre dyra biljetter till High School Musical

2.
Böcker då?

Något visst är det allt med bokaffärer på andra platser än Sverige. Kanske är gräset lite grönare , kanske är omslagen lite finare, lite mer tilltalande? Mig lockar det i alla fall.

Mina inköp består av klassikern The Picture of Dorian Gray av Oscar Wilde som jag länge tänkt läsa samt av lättviktaren Holly Would Dream av Karen Quinn som jag valde framför The Book Thief, vilket kanske var ett misstag?
Inköpet kan ev ses som ett resultat av en outtalad längtan efter mer lyx och glamour. Men uttalat köpte jag den för att den har en engelska jag vet att jag tar mig igenom.

En bonusbild också till de som känner sig träffade - Spotlight on China
Att söka upp en så där mysigt fin bokhandel blev det ingen tid över för. Jag nöjde mig med den större Borders.
3.
Läst har det också blivit. Om Minaret var en halalroman så är Kartor för vilsna älskande dess motsats. Här visas islams (eller tolkningen av den) skuggsida fram. Det är en rik, poetisk och obehaglig bok. Jag har påbörjat den tidigare men inte kommit in i handlingen. Nu är jag fast i denna skildring av människor i ett annat England än det jag såg på min resa.

8 kommentarer:

  1. Så roligt att du tycker om "Kartor"...bokpratade om den en gång men har inte mött så många som läst den-nu vet jag i alla fall en till:-)

    SvaraRadera
  2. Hej är ni äntligen hemma nu! Snygga bokhyllor du hittat. Jag önskar att du läst "En härva av skuld" så vi skulle kunna diskutera lite nu när vi är inne på lite samma ämne samtidigt.

    SvaraRadera
  3. Hittade förresten just mitt oläste ex av "Kartor för vilsna..." i min bokhylla också och det förpassades från sin bokstavsordningsplats till "ska-läsas-högen". Ditt fel om den välter ;-)

    SvaraRadera
  4. En av bilderna väcker gamla minnen till liv - tillbringade en vecka, för ett antal år sedan, ombord på en barge (en smal husbåt liknande de som syns på bilden från hamnen). Den låg visserligen förtöjd vid en kaj hela tiden men guppade så där lagom utan att man blev sjösjuk. Lite primitivt var det, men so what.

    SvaraRadera
  5. Hej Ann!
    Vad intressant det skulle vara att höra dina tankar om romanen! Den har minsann etsat sig fast.

    Hej Dora!
    Ja, nu är vi hemma och med oss tog vi visst ett tråkväder, som dock inte fanns i London. Efter att ha läst dina ord om "En härva av skuld" ska jag nog vänta tills jag är riktigt läsdesperat - den verkar inget vidare, eller läste jag fel? Men självklart skulle jag vilja diskutera den med dig, men inte nu... Hm, hoppas högen inte välter med Vilsna-boken?! Vi ses? När?

    Hej du luttrade!
    Det verkar vara ett konststycke att ta sig fram med en så lång båt (vi såg dock tre samtidigt i en liten sluss) så det kanske var bra att ni låg fast förankrade? :-)

    SvaraRadera
  6. Vi ska nog till dina hemtrakter den här veckan. Väntar bara på att dottern ska bli feberfri.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!