Jag har fastnat

i en tankegång om författare och vilka arenor de rör sig på. Fast jag vet inte om jag kommer någon vart. Egentligen. Och inte är det nya tankar den här gången heller. Men ändå.

Så här: En skådespelare kan genom sin egen privata person skymma den roll han eller hon ska gestalta. Brad Pitt och Angelina Jolie, t ex, hur svårt är det inte att tänka bort dem från deras privata liv hur väl de än spelar? Är det inte samma sak med författare? En författare som är för mycket sig själv med läsarna skymmer texten, hur bra texten än är?

Men här fastnar jag. För författare har väl alltid mer eller mindre varit synliga, deltagit i samhällsdebatten? Tänker på Kerstin Ekman, Vilhelm Moberg, Sara Lidman, bland väldigt många andra. Det finns på något sätt ett intellektuellt ansvar som axlats, en vidgning i tanken av händelser som äger rum.

Men vad med de bloggande författarna? Och de som syns i tv-program? Här blir mötet med publiken mer personligt. Ibland betydligt mer personligt än vad som är bra för boken, tror jag. Det är kanske inte i första hand för något högre, större syfte författare syns utan i första hand för marknadsföringens skull, för att ge sig själv en plats. Det jag vill säga men inte riktigt vågar - för jag är ju imponerad av bokskaparna - är att vissa författares sätt att framstå i media, i bloggar etc har en tendens att tunna ut dem själva, tömma på innehåll. Jag får veta för mycket om människan bakom för att det ska kännas helt bekvämt att ta till mig texterna. Jag får veta väldigt mycket om lite.

Den författare som låter sin röst höras i en mer "intellektuell" debatt respekterar jag mer än de behandlar t ex vilka kläder de senast inhandlat. Och förstås är det så att jag är snobbig som inte läser böcker av den senare kategorin men gärna av den första. Men är det ena sättet att synas bättre än det andra? Eller är syftet detsamma - att skapa en bild utåt av den sorts författare man vill vara, allt beroende på vilken målgrupp man har. Kanske är inte motivet att delta i debatten ädlare än att synas i största allmänhet? Fast de sista meningarna tror jag egentligen förringar vissa författares betydelse.

Jag undrar om det i framtiden kommer att finnas plats för olika typer av författare, alltså även för de som inte vill synas, som vill låta sina texter tala. Eller kommer möjligheten att nå ut vara beroende av hur synlig man är i mediabruset?