Hermia besöker Bokmässan - dag 1:3

Kl. 15.00 lyssnar jag till vad som kommer att bli dagens höjdpunkt. Temat för seminariet är "Litteraturens vägar 20 år efter murens fall". Översättaren Anders Bodegård leder ett samtal mellan Stefan Ingvarsson som är översättare och skribent insatt i polsk litteratur, Jeana Jarlsbo litteraturvetare och kritiker av rumänskt ursprung samt inte minst den tjeckiske författaren Jáchym Topol som bland annat skrivit Nattarbete. Bokmania skriver så här om den.

Topol, Ingvarsson, Bodegård, Jarlsbo

Samtalet spinner kring två huvudfrågor rummet för litteraturen och ämnena för den. Så vad kännetecknar de olika länderna?

Rumänien:
Sedan millenieskiftet har en förändring ägt rum - innan dess gavs i huvudsak kommersiellt gångbar litteratur ut. En internationalisering av litteraturen sker och rumänska författare syns i alltfler internationella sammanhang t ex på bokfestivaler. Flera rumänska författare är också bosatta i Berlin och New York.

Bokutgivningen beskrivs som enorm och det som ges ut behandlar olika ämnen - kommunismen och livet under den, övergångsperioden med sociala och politiska förändringar, historia i form av 1800-tals nostalgi, barndom, familjerelationer etc. Nytt i rumänsk litteratur är skildringar om homosexualitet samt fantasygenren som växer. Deckare saknas i utgivningen.

Rumänska författare i exil lever på det sättet mer av fri vilja idag. Jarlsbo använder begreppet "global främling" för att beskriva situationen för många rumäner. Rumänien har till skillnad från de andra länderna en språklig spänning då tyska och ungerska är minoritetsspråk men litteratur skriven på något av dessa språk betraktas ändå som rumänsk. Ett exempel är Herta Müller som tillhör en tysk minoritet.

Polen:
Flera polska konstnärer och författare har bosatt sig i Berlin och bildat exilgrupper. Grupperna utgörs av bl a lesbiska och feministiska författare/konstnärer som är hårt ansatta i det egna landet. Exilen har enligt Ingvarsson dominerat den polska litteraturen de senaste 200 åren, men sedan 1989 har litteraturen återvänt hem. För den som inte vill ställa sig till nationens förfogande kännetecknas polskt kulturliv av klaustrofobi och språket känns trångt. Därför lämnar många landet.

Efter 1989 utraderades den polska genrelitteraturen till förmån för genrelitteratur översatt från engelska - den polska litteraturen har nu börjat återuppstå och verk inom t ex fantasy och SF-genren ges ut. Ett aktuellt tema inom prosan är att titta från periferin in mot centrum, det sker också en koncentration mot det egna jaget. Titeln på den antologi med polska texter som Tranan givit ut har fått titeln Navelsträngen i jorden vilket enligt Ingvarsson visar på en återkoppling till det privata.

Tjeckien:
Topol säger om skrivandet att författaren måste skriva om sitt eget elände, att litteratur inte bara är politik - detta med de egna texterna i åtanke. Han menar att den östeuropeiska "huvudstaden" är Berlin, att det är där östeuropeiska författare möts. Författaren själv beskrivs som en tidigare buse, musiker och dissident.

Flera tjeckiska författare skriver om andra länder, man vill enligt Topol "inte kämpa mot det förflutnas demoner". Att skriva utifrån ett annat land erbjuder större (känslomässig) frihet.