torsdag 16 oktober 2008

En kollega (vink-vink)

undrar hur många timmar per dag jag läser. Mitt svar blir lite trevande för jag läser alls inte mycket varje dag, särskilt inte nu när det är mörkt, jag är trött somnar boken. Läser mest under helgen, men inte ens då blir det i timtal.

-Men du skriver ju hela tiden om nya böcker du läst, menar kollegan (vink-vink).
- Gör jag? tänker jag.

Sist jag skrev om en utläst bok var 8 oktober. Och för en bokläsälskare är det ganska länge sedan. Sen kan man ju undra vad jag skrivit om sedan dess... inte har det varit om böcker jag läst i alla fall. Fast i går läste jag faktiskt ut, encore, Montecore av Jonas Hassen Khemiri. Jag gillar den mycket. Men var nog än mer imponerad förra gången jag läste den. Att nu läsa den strax efter Ett öga rött gjorde dock att jag såg likheter mellan de båda böckerna på ett tydligare sätt än förut. Det blir intressant att i bokcirkeln jag leder diskutera, dissekera om någon vecka.

Läsvalet nu står mellan Toni Morrsions Sula och Nattens inre av Léonora Miano. Sula, som jag längtat efter, började jag på igår, men somnade och snarkade mellan sidorna. Bättre start var den värd men valet mellan böckerna känns inte helt klart än. En taktik jag tar till ibland är att fråga maken vilken bok han vill se mig läsa. Nu föll valet på Sula, den andra tyckte han verkade lite för jobbig, fast det tycker jag också om Sula. Inte att den är för jobbig, men lite småtung i alla fall. Ett annat sätt att välja böcker som jag tillämpar är att läsa första meningen - den bok som mest attraherar genom de första orden vinner. Vilka "knep" tar du till när valen blir många?

Fast kanske blir det något helt annat i läsväg, än Morrison eller Miano, för precis som smågodis lockade Hanif Kureishis nya Något att säga dig. Så den är också nedstoppad i godispåsen. Min vana trogen bär jag med mer hem än vad jag någonsin kommer att orka läsa.

5 kommentarer:

  1. Jag har nog ingen taktik - för jag litar helt på min känsla. Även om många böcker känns lockande är det alltid någon som känns mer rätt för mig just då i den stunden.

    Sen kan man ju undra hur sjutton den känslan uppstår...

    SvaraRadera
  2. Jag har också gjort så att jag låtit någon annan välja åt mig. Eller rättare sagt: jag hade tänkt tanken och utan att jag yttrat den till någon plockade min bästa vän på besök från utlandet ut två böcker ur hyllan och sa att någon av dessa ska du läsa som nästa bok.

    Nu var boken inte så bra direkt vilket förvånade både mig och vännen, men det var ett bra sätt att komma sig för att läsa något som kanske annars blir ständigt bortvalt och stående oläst...

    Kanske ska jag låta henne göra om det nästa gång hon är hit...

    SvaraRadera
  3. Jag har en stor hög med böcker, och lägger dem i den ordning jag vill läsa dem. Fast det händer att jag skiftar om ordningen då och då innan det blir dags.

    Ibland läser jag en liten lätt bok samtidgt som jag läser en stor och tung. Och med stor och tung menar jag alltså att den är så stor att den inte får plats i handväskan (eller skulle bli skrynklig och repad), så att jag måste sitta hemma när jag läser den. Den lilla skall få plats i ett plastomslag och i min handväska, så att jag kan läsa den på tåget.

    Jag brukar vilja variera mellan snabblästa böcker (tunna, på svenska) och sådana som kommer att ta längre tid (tjocka, på tyska och norska).

    SvaraRadera
  4. Jag är antagligen den enda människan i världen som slumpartat väljer ett nummer och en bokstav; letar upp en bok i min bokhylla som börjar på den bokstaven och sedan räknar från den och det av mina alternativ som kommer närmast boken som jag slutar räknar på - det är den jag väljer.

    SvaraRadera
  5. Klara: Låter bra kunna lita på känslan...

    Boktoka: Roligt låta valet av bok vila helt i någon annans händer. Hoppas vännen plockar fram bättre bok till dig nästa gång.

    Jenny B: Så där börjar jag, radar upp de lånade böckerna bredvid sängen i läsordning men ordningen havererar när jag och boken som är näst i tur inte stämmer överens... Om min väg till jobbet var längre än nuvarande 5 min promenad hade jag nog också haft som du, en i väskan. Bra sätt spendera tågtid på kan jag tänka.

    Sarah: Vilket kreativt sätt välja böcker på! Blir lockad att prova även om jag tror jag skulle kunna bli obstinat mot boken jag kommer fram till ;-)

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!