I eftermiddag serveras på min bakgård te som smakar hubba-bubba och förra årets Nobelpristagare.
Var läser du helst i sommar?
torsdag 16 juni 2011
En te och en bok, tack!
Ibland föreställer jag mig hur jag på något slags kontinentalt manér slår mig ned på ett kafé efter jobbet. Beställer in en cappuccino eller ett glas rött vin, sitter en stund och läser, antecknar något i en svart skrivbok. Ser lite så där lagom djup och mystisk ut, fast den looken skulle jag behöva jobba lite för att få. Istället har jag den här årstiden, de senaste tre vårarna oftast hamnat här
på min egen bakgård. Eller altan. Tänk, inte trodde jag att jag som vuxen skulle bli en sådan radhusråtta, inte trodde jag att jag skulle fascineras så av att följa årstidernas växlingar, se jorden varje år få nytt liv. Varje dag en runda förbi rabatten - vad är nytt, vad är på väg att slå ut och tja, VAD är det?
I eftermiddag serveras på min bakgård te som smakar hubba-bubba och förra årets Nobelpristagare.
Att han kommer till Bokmässan i höst är en anledning god som någon att läsa honom nu. I julklapp fick jag, för första gången på länge en bok, kärleken skänkte tjocka Samtal vid katedralen. Jag börjar med lite behändigare Tant Julia och författaren (vars framsida ser just så där...kontinental ut). Är precis i början av vad som jag tror kommer att bli en angenäm läsupplevelse. Men den tar nog sin tid, och inget ont i det.
Var läser du helst i sommar?
I eftermiddag serveras på min bakgård te som smakar hubba-bubba och förra årets Nobelpristagare.
Var läser du helst i sommar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Både drömmen om tillvaron och verkligheten låter tilltalande. Jag läser också Tant Julia just nu... några sidor varje kväll. Jag läser lite annat också.
SvaraRaderaJag läser Lena Kårelands fina bok om kärleken mellan Gurli Linder och ballongfararen Andree.
SvaraRaderaJag har en fråga till dig. Hermia, som min Krilonmedläsare.
I "Krilons resa" handlar ett mycket långt avsnitt om Krilons (osanna) berättelse om dödandet av en bläckfisk. Jag kan inte alls tolka det avsnittet (anar att det har med kriget att göra). Vad förstod du av bläckfiskavsnittet - hur tolkar du det?
Minns du det?
Lena
Bokstödet - tack! Det blir spännande se vad du gillar Tant Julia.
SvaraRaderaLena - bläckfisken ja. Jag tror mycket av symboliken går mig förbi för att jag inte har något djupare grepp om det (nu)historiska skeendet. Självklart blir Krilon rikare om man har det... Bläckfisken finns på omslaget till min pocketutgåva och jag kommer ihåg det, nu när du påminner om det. Jag läser stycket på nytt, minns berättelsen. Jag undrar över Tollius, vem han är och vad han symboliserar. Vem är han som ska lära sig något av Krilons historia? Tänker det handlar om kriget som du, om hållningar och inställningar. Kanske Tollius är ett land? Så googlar jag nu, sent på kvällen,och finner att Tollius är en karikatyr på Sven Stolpe (vilket du säkert redan känner till). Hm, jag hade gärna fortsatt tro det fanns någon form av större betydelse avsnitten med bläckfisken. Krilons berättelse som ska skildra hans egen skräck för vad som händer i världen o med människorna biter inte på Trollius. Kanske är det den onda, kalla människan han vill skildra? Att en bekännelse för förlåtelse inte räcker.
Nej, jag får nog sova på saken..
Bläckfisktack Hermia!
SvaraRadera(Det är mycket finare och godare än "tusen tack", bläckfisk är ju en sann delikatess.)
Jaaå, har Toilius med Sven Stolpe att göra. Det hade jag ingen aning om. Så spännande!
Jag är lycklig över att jag inte har lånat KRILON 1,2,3 utan köpt böckerna (ouppsprättade) från fantastiska Rönnells antikvariat, de ska länge få fortsätta att vara mina läs-följeslagare.
Det fins så måmga bottnar i böckerna.
I Umeå kommer i höst en spännande avhandling om Eyvind Johnson. Kanske kan den ge tolkningshjälp, jag tror det.
(Ibland tycker jag att vi folkbibliotekarier alldeles för sällan dukar fram intressanta avhandlingar - till exempel Gunilla Domellöfs om Karin Boye och 30talet - när vi gör bokuställningar om - till exempel Karin Boye och 30-talet. Men detta sista var en parentes och tankeflykt.)
lena k e
I Stefan Jonssons recension i DN kommenteras BLÄCKFISKEN:
SvaraRaderaDet som gör Krilon intressant är ju att han kämpar med sin inre demon – snålheten, egenkärleken, aggres¬sionen, bekvämligheten, fördomarna, dumheten, allt det där som i romanen symboliseras av en jättelik bläckfisk. Det är i den kampen som budet att inte vara neutral har sin verkliga giltighet.
lke
Lena: Ett slingrande bläckfiksvarsågod från mig :) Trist nu att vi läser så i otakt, jag med mitt korta minne känner ett visst avstånd till handlingen i Krilon. Men minns mycket väl känslan!
SvaraRaderaTror det är just det som gör att jag gillar just personen Krilon så mycket (som jag nu lärt mig är England..), hans ambivalens och kamp - han är ingen superman.
Så fint med närhet till antikvariat (och osprättade böcker!), det har ni ju verkligen i Stockholm. Lite tomt på sådant i Gävle, tyvärr.
En av mina fina kollegor, som jag har förmånen att få prata böcker tillsammans med då och då, ska gå kurs för dig i sommar!
Så skoj för Annika Holm och mig att få en fin kollega till fina Hermia som skribent på vår skrivarkurs i sommar på Åsa folkhögskola.
SvaraRaderaVi ska försöka göra vårt bästa för att det ska bli givande för henen/honom.
Lena K E
P S Jag vet att du inte har ungdomsböcker som arbetsmaterial, men jag tror att du tycker om Island och vet att du älskar det väl formulerade. Så.Boktips.
Viveka Sjögrens ungdomsroman!
Så skönt att se att fler än jag är "sena på bollen" vad gäller Vargas Llosa! Jag vill också läsa något av honom, faktiskt just den du har, men det har inte blivit av än.
SvaraRaderaJag känner igen den där drömmen om att sitta på ett kafé och läsa och se mystisk och svåråtkomlig ut... men samtidigt är det ju underbart att sitta nära naturen och andas frisk luft medan man läser. Vinden drar genom lungorna och hjärnvindlingar samtidigt! Just idag har jag ju som vanligt suttit på jazzfestivalen och läst i pauserna. Man får försöka hinna med att vara litet svår på kafé ibland också!
Jag önskar att jag hade en altan, men jag får nöja mig med min pyttelilla balkong.
SvaraRaderaJenny B - Tant Julia är bra tycker jag! Det går långsamt framåt, en lugn läsning. Det låter mysigt läsa i pauserna på jazzfestivalen! Fint med litteratur - aldrig ensam.
SvaraRaderaBöckerx3: I vårt förra boende var balkongen verkligen minimal (bara med väldigt god vilja gick det att sitta 2 på den samtidigt) och man fick räkna med att fimpar från grannen ovanför ramlade ned i boken. Så jag njuter i stora drag av altanen!