Århundradets sommar?!

Jag har en tendens att pysa ut i små lyckliga suckar när jag läser något jag gillar verkligt mycket. Och så stör jag den som sitter närmast, vilket oftast brukar vara maken, med mina upprepade utbrott av "åh, så bra!", "så smart skrivet!", "det är så bra!". För min del får detta gärna hända oftare, för makens del kanske det nog så skönt att fullträffarna inte står som spön i backen. Men den här boken framkallade alla dessa utbrott.

Florian Illies har grottat ned sig i 1913 och skildrar i korta avsnitt, månad för månad, olika händelser, personer, möten - i kultur-, konst- och samhällsliv. Det är året innan kriget, som tycks väldigt avlägset trots vissa oroshärdar, och världen väger mellan det gamla och de nya, mellan klassiskt och modernt. 

Det är just det här året konstnärer som Duchamp hittar just sin form, när Kafka försöker fria och Thomas Mann drabbas av kritiker med dålig handstil. Det är stort och smått, om vartannat. En del drabbas av snuva, flera av sin tids utbrändhet. Flera av de stora är på gång, några tycks aldrig komma till skott och det känns smått mirakulöst att det faktiskt blev något av Kafka, Musil och Joyce. Att de fick pennan ur vagnen. 

1913 århundradets sommar är charmerande skriven, med roliga kommentarer, iakttagelser och kluriga kopplingar. Jag är så imponerad av det arbete, den research, som måste ligga bakom boken - och sättet att använda det hela på. Tänk att först läsa in alla dessa delar (konst, litteratur, politik, brev, dagböcker etc) och sedan bryta ned dem i dessa lagoma månadsvisa delar. Som läsare får jag en inblick i ett år, för exakt 100 år sedan, får en bild av tidens strömningar och dess viktiga personer. Det flödar fram över sidorna, lätt och ledigt. 

Fast ibland vill jag göra det motsatta, foga samman de frisläppta snuttarna för att följa ett skeende, en person från början till slut. Minnet räcker inte till för att bilda något slags helhet. Men kanske är det inte heller meningen. Helheten finns istället i året. I 1913. Så här kan man också skriva kulturhistoria. Härligt!

*

"På tal om opasslig. Var håller egentligen Rilke hus?"

*

Bokmania har också läst, precis som Mimmimarie. Kanske du med?