söndag 21 december 2008

P O Enquist är en av de där författarna

jag försökt läsa men inte riktigt lyckats med. En roman och en pjäs, Livläkarens besök och Bildmakarna är vad jag slutfört. Ett par romaner har jag också lämnat halvlästa. När jag nu läst Ett annat liv har jag tänkt att den både ger en ingång till författarskapet och kastar en skugga över det. Kommer jag att kunna läsa författarens romaner utan att samtidigt tänka på berättelsen om honom själv?

Ett annat liv är mer än något annat berättelsen om ett författarskap. Vad som präglat författaren från barndom till vuxenhet berättas, upplyses och belyses. Oron som barn för att vara bortbytt eller att berättaren egentligen är sin döde bror - tankar som förföljer, är stoff att väva berättelser av. Jag tycker om sättet barndomsåren berättas, där det vardagliga är nära skrönan. Det västerbottniska, norrländska. Tiden i Uppsala skildras kort men är intressant för här byggs kontaktnätet upp med de (kortvuxna) intellektuella, den blivande kultureliten. Med förvåning läser jag sedan om författarens framsteg som dramatiker, om hur han framträtt runt om i världen i olika roller och om hur han provocerat genom texter, varit en röst i debatten. Det är mycket jag inte känner till vilket gör romanen än mer intressant.

Något som framkallar oro hos författaren är att han ska förhäva sig och brista i ödmjukhet. Denna rädsla finns genom hela livet. Det är heller inte helt enkelt göra denna klass- och livvstilsresa - att åka från Hjoggböle till de "fina salongerna" - att bli på något sätt antropolog i sitt eget liv.

"Alla säger att Jeppe super, men ingen frågar varför". När Enquists författare super frågas varför, men ingen säger i början åt honom att sluta dricka. Att det inre mörkret kommer från spriten. Det är författarens möte med alkoholismen, det handlar i första hand om hur skrivandet och författarrollen påverkas om hur han protesterar mot behandlingsmetoder försöker återta kontrollen av detta sitt liv. Romanskrivandet helar, leder in på nya vägar, bär författaren vidare genom livet.

Det är en roman som både värnar om och håller de som borde vara nära utanför. Den ger en klar bild av författaren men skapar också en känsla av att något saknas. Av att bilden inte är hel, kanske aldrig var tänkt som hel. Det är ett stort och starkt romanbygge som presenteras. Det blickas bakåt och framåt, det knyts ihop och håller ihop. Det är en författare som sätter ord på sitt författarskap - fångar det flyktigt mellan pärmarna.

En bieffekt av läsningen är att boken får mig att ta itu med DN:s klassikertävling för här ges välbehövlig ledtråd.

6 kommentarer:

  1. Tack för din recension! Det är skönt att höra att du känner att du inte riktigt lyckats med P O Enquist. Trots att jag läst och tyckt om bl.a Livläkarens besök, känner jag mig inte dragen till hans författarskap. Jag är oftast också totalt ointresserad av biografiska romaner, särskilt de som skall avslöja en mörk hemlighet såsom alkoholism, men vad du berättar om Ett annat liv gör att den låter riktigt intressant.

    SvaraRadera
  2. Jenny B: Vad bra att det låter intressant, för det är det... Det Enquist skriver i Ett annat liv är fritt från sentimentalitet och tyck-synd-om-mig tendenser, här finns heller inga försök att skylla ifrån sig. Det är mer av att så här var det, så här är det - ett sätt att leva. Nu har jag börjat på Ulf Lindes Från kart till fallfrukt, en helt annan typ av biografisk bok. Den lyser av berättarglädje.

    Önskar dig en fin läsjul!

    SvaraRadera
  3. Nu så är jag helt säker på att denna bok ska jag läsa och att jag ser fram emot att få läsa den. Sen får jag se om jag känner mig dragen till att öppna andra av hans böcker. För vissa författarskap är sådana att man inte känner för att läsa böckerna trots fin kritik och allt sådant. Tyvärr är Torgny Lindgren och Sara Lidman sådana och dom tror jag ändå har väldigt mycket att ge, men jag har aldrig riktigt orkat börja läsa deras böcker, men en dag, kanske när jag blir äldre.

    SvaraRadera
  4. Alltså Sara Lidman och Torgny Lindgren - du har fantastiska läsupplevelser framför dig....oavsett om du väljer att läsa dem nu eller när du åldrats (med behag)

    SvaraRadera
  5. Jag tyckte om Livläkarens besök, men Boken om Blanche och Marie, Lewis resa och Ett annat liv står olästa i hyllan. Kanske att jag orkar med dem nu i jul, men det är mycket som står före på att-käsa-listan. Till exempel Sputnikälskling som jag påbörjade igår - och redan helt okritiskt älskar ...

    God jul!

    SvaraRadera
  6. Bokmania: Det är kanske någon slags nackdel med att böcker omskrivs på så många håll - att förväntningarna blir för höga? Har du tagit dig vidare i läsningen?

    Catrin: De där listorna ja, de har en tendens att bli en aning långa...

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!