En fri fredag idag, inför en hel helg på biblioteket. Jag har trevligt sällskap av ett hemligt sällskap och särskilt av en av medlemmarna - Knut. Under några veckor har jag tänkt en del på Claes Hylingers romanfigur, som jag läst om tidigare. Det är en alldeles speciell ton i romanen
Det hemliga sällskapet (1986) som är första delen av tre som handlar om just Knut, som jag velat vara med om igen. Så nu har jag läst den första delen på nytt.
Knut Johansson är studenten, en göteborgare, som får jobb som assistent hos en litterär idol i Paris. Knut packar väskan och reser mot ett äventyr. På vägen möter han olika människor som på olika sätt påverkar hans tankar och han börjar sitt arbete, som är ganska bekvämt och ger mycket tid för promenader och nya bekantskaper. Tyvärr är hans ekonomiska förutsättningar inte så goda som han trott, och han övertrasserar sitt representationskonto med råge. För att sona sitt brott tvingas han ut på landet för att skyffla undan en gödselstack. Tillbaka i Paris träffar han så slutligen det tiotal personer som utgör det hemliga sällskapet. Vad detta sällskap egentligen gör förblir en gåta, likså hur de igenkänner varandra:
"- Men hur känner man igen en medlem av det hemliga sällskapet?
- Tja, om det regnar till exempel, så ska ni se att han ofta har ett paraply som han fäller upp, eller också tar han på sig en regnrock.
- Men det gör ju alla andra också!
- Ja, sällskapet är mycket svårt att upptäcka - och samtidigt mycket lätt, som ni förstår."
Jag är glad över att jag återvänt till Knut! Hylinger skriver underfundigt, klurigt och nonsensaktigt, det är allvarligt och oerhört skruvat på samma gång och här finns ord som jag inte visste fanns, t ex "tjosta". Hos Hylinger blir vardagens små händelser ett äventyr, att lyfta blicken mot skyn och hustaken kan göra en enkel promenad till en skönhetsupplevelse. Det vi ser dagligdags upphöjs och så blir också till synes obetydliga möten till något storartat - allt beroende på vad man tittar och lyssnar efter. Det är lite Austerskt.
Snart ska jag fortsätta äventyret genom nästa bok,
Den stora sammankomsten och vidare i
I det hemliga sällskapets tjänst.
Hylinger är alltid ett trevligt sällskap :) Och de andra böckerna i serien är lika charmiga. Hmm, dags för omläsning här också skulle jag tro. /J
SvaraRaderaJag är också väldigt förtjust i Hylingers sätt att skriva- nu funderar även jag på omläsning!!
SvaraRaderaFantastiskt kul att läsa vad du tycker om boken. Jag fyndade den på loppis så sent som förra veckan.
SvaraRadera