En trio på Moderna Museet

Helgen tillbringade jag i Stockholm tillsammans med två goda vänner. Vi promenerade bland annat över bron till Skeppsholmen för ett besök på Moderna museet, där en stor utställning just nu pågår - Turner Monet Twombly heter den och är konstnärerna den handlar om.

I sju olika teman har verk från den senare delen av konstnärernas skaparperiod förts samman. De representerar olika tider och olika stilar men samtalar med varandra genom tid och stil, de rör sig kring liknande teman och ämnen, tolkade utifrån respektive konstnär och samtid.

Claude Monet och J M W Turner var kända för mig sedan innan, deras verk är välbekanta. Om Cy Twombly visste jag egentligen bara att han var en av vår tids konstnärer och att han gick bort tidigare i år. Att se dem så här, sida vid sida, är speciellt. Det finns en stark kraft i deras målningar och de teman de arbetat fram. Det handlar om tidens gång, om förgängligheten men också om det sköna i livet.

Att följa en kronologiskt uppställd samling är lätt, det går snabbt att se om jag valt fel rutt genom lokalen. Här är det curatorns tänkta teman som styr mig och det kräver mer - både av mig och av utställaren. Det behövs en tydlig pedagogisk riktning för att jag inte ska gå vilse i rummet. Nu går jag mellan teman som "Atmosfär", "Intet så ljuvt som melankolin" och "En flytande värld" och vet ibland inte var jag befinner mig. För det finns en viss fara, tycker jag, med en sådan här hängning där verk och konstnärer lite godycklighet pressas in i en gemensam ram. Och när övergångarna mellan de olika temana är vaga ökar min förvirring.

En ung Cy Twombly

Men istället för att låsa mig vid att jag måste förstå hur man tänkt så betraktar jag och njuter av det jag ser. Störst behållning har jag av Twomblys verk, kanske för att de är nya för mig och för att de inte tjatats ut som billiga posters? Det är stora målningar, en av dem, säger ena väninnan, är större än hennes kök.. Det är ibland blommor, stora och flödande, utrinnande, eller dramatiska gestaltningar av mytologiska berättelser. I flera målningar finns en text, ibland underliggande. Så tänker jag kan man skrapa på ytan och finna något mer, ett verk eller ett budskap därunder. Eller i litteraturens värld, en palimpsest. Hans skapelser är öppna för tolkningar och väcker känslor och fantasi. De är svåra att slita sig från. Den här nedanför ingår i en kvartett med årstidsmålningar. Hösten passar bra just nu.

Vi avrundar besöket med en varsin konstnärlig och välsmakande cappuccino i det lilla kafét med det långa bordet.