Yoko Ono i Wanås

Innan vi tog tåget norrut och hemåt stannade vi till i Wanås utanför Hässleholm. Här finns en skulpturpark i stort format. Sedan starten 1987 har den fyllts på med verk, en del mer storslagna än andra. Anledningen till att vi styrde kosan dit var den att Yoko Ono är gästutställare där i år, med några olika verk. Det hon skapat bygger på interaktion med betraktaren där du är med och skapar verket.

Två av dem fanns inomhus - det ena handlade om att laga. Laga en trasig kopp och tänk samtidigt på att du lagar världen. Ungefär så löd uppmaningen. I ett annat verk skulle åskådaren, som alltså var deltagare, berätta något om sin mamma i ord eller bild. Berättelsen fästes på en stor anslagstavla.

Två andra verk av Ono var placerade utomhus. Det ena har titeln "Wish Tree for Wanås" - på grenar fästes önskningar skrivna på papperslappar.

På ett annat ställe i parken möter vi "Skyladders". "See if the sky is nearer from the ladder" vill konstnären att vi undersöka. Jag är inte mycket för att klättra men tittar på stegarna som efter en stund i sig framstår som oväntat skulpturala föremål.

 

Annat som gjorde intryck var Charlotte Gyllenhammars suggestiva skulpturer som är placerade inomhus. Med viss oro väntar jag mig nästan att hennes barnfigurer röra sig, resa sig och vandra ut. I ett hus i parken finns även en installation av Gyllenhammar föreställande hennes ateljé - men upp och ned. Det lutande taket blir vårt svårhanterliga golv. Det svindlar lite där inne.

I parken möter, bland ett 50-tal andra verk, bl a Melissa Martins "Dining Room".

För att verkligen kunna tillgodogöra sig allt parken erbjuder behöver man längre tid än vad vi hade. Men jag är förstås väldigt glad över det vi fick se - miljön är vacker, flera av verken berörande och de interagerar med omgivningen på ett naturligt, direkt sätt.