Med hjärtat i Norge och fötterna på Österlen

När min käre man och jag funderade över sommarens semester valde vi mellan att åka antingen till Bergen eller till Österlen. I år blev det en inrikesresa men i tanken och hjärtat har jag varit i vårt kära grannland. Norge har kommit att bli ett hett eftertraktat resmål för mig, så förtjust som jag blivit i kulturen, mentaliteten och landskapen. Nu efter att i media och på bloggar sett hur värmen och kärleken där övervinner den allra värsta ondska så tänker jag ännu mer att jag vill fortsätta resa dit. "OsLove" har jag sett på några norska bloggar. Och jag säger detsamma: OsLove

Men i sommar begav vi oss alltså till Österlen. Först tåg till Hässleholm där en bil väntade på att ta oss runt, med maken som chaufför och jag som kartläsare. För mig som mest vistas norr om Dalälven är det snudd på exotiskt att se Skånes öppna, böljande landskap, skyltarna med vildsvinsvarning och pelarliknande lövträdsskogar. Alla växter var lite större än hemma, och tistlarna bedårande vackra i sin stolta stickighet.

Brösarps backar

Tistligt vacker

Kända stenar

Vy från Glimmingehus

Vindsnurror

Kronovalls slott/lyxpizzeria

Tänk så mycket man hinner se på några få dagar när avstånden är små. Så många vackra vyer, drejade tekoppar och gallerier på en och samma yta. Och så flera restauranger och kaféer med ekologisk och närodlad/närfiskad inriktning. Trevligt! Med utgångspunkt i pittoreska Brantevik gav vi oss ut i det skånska landskapet, vandrade uppåt och nedåt, traskade längs stranden och fönstershoppade i Borrby Bokby hade stängt för dagen, vilket kanske var tur för den ansträngda bokhyllan. Efter några dagars flirt med södra delen av landet sitter jag och smälter intrycken. Hemma igen.