Det är ett komplicerat fall överkonstapel Studer åtar sig i schweiziska Gerzenstein. Det till synes uppenbara fallet, ett rånmord, med en kriminellt lastad kille gripen tar flera olika vändningar innan Studer för de olika trådarna samman.
Att romanen inte är en rekonstruktion av 30-talet utan en genuin samtida skildring får jag påminna mig om. Friedrich Glausers deckare från 1936 med den tankfulle Studer i huvudrollen är fräsch som nypotatis. Här finns personskildringar
Han såg ut som en korsning mellan en tax och en vinthund. Sin kobenthet hade han från taxen och från vinthunden hade han huvudet som smalnade av i ett spetsigt ansikte.
som påminner mig om årets hittills största läsupplevelse.
Det här är en kriminalhistoria helt i min smak, där språket lyser och synkroniseras fint med handlingen. Och då är jag inte längre någon hängiven deckarläsare.
Jag noterar gärna.
SvaraRaderaJag har precis själv besökt 30-talet, och återvänder gärna. Samtidsskildringar som funkar (fortfarande) är nästan det bästa man kan hitta, tycker jag – oavsett tidsepok!
Tack för info om denne Glauser..!
SvaraRaderaJag har stått och hållit i ngr böcker av honom; Kinesen, Feberkurva, och just Morfin/Överkonstapel Studer...och undrat om det kan va´något- nu vet jag!
Bra noterat, Vixxtoria! Håller med dig angående samtidsskildringarna. Det är stort få ta del av en annan tid på ett så nära sätt.
SvaraRaderaJenny - jag fingrade också på Studer-boken några gånger innan jag valde att läsa den. Ett val jag inte ångrar!! Ser nu fram emot att så småningom läsa de andra han skrivit. Skönt format också, inte mastigt! Så, hänger ni på den franska filmfestivalen? Jag läser i DN och avundas stockholmarna ;-)
Ja, du har så rätt...vi har gått på så många franska filmer vi bara kunnat senaste veckan! Vi ser alltid fram emot detta årliga evenemang och tackar&bockar för att det finns ett sådant i vår närhet..! Tyvärr har jag inte (man ska visst jobba oxå...)kunnat se exakt de filmer jag mest önskat(t.ex Patrice Lecontes Löjets skimmer, Alain Resnais Hjärtan och Ett sista glas av Philipp Godeau). Men ngr av de filmer jag missat kommer tack&lov på "vanlig bio" framöver, som En sydfransk affär (som du skrev så fint om!)och Mademoiselle Chambon (som pojkvännen lyckades se och tyckte jättemy om, en tydligen väldigt sorglig, men vacker film)och Konserten(en komedi om musik-och politik...)Men av de filmer jag Har sett, så har jag tyckt de varit ok men inte mer faktiskt. Familjen Wolberg var minst sagt skruvad(lite á la Wes Anderson), Farväl Gary lågmäld, vemodig,Spion(er) en ok thriller, och Pauline på stranden smått "gubbsjuk" och lite fjantig(som tyvärr en del av Eric Rohmers filmer ju är...).
SvaraRaderaMen, men, men- som alltid är fallet: fransk film är Alltid sevärd!!
Tack för rapporten! Nu har jag varit där i af lite grann.. Och ja, fransk film har en rätt hög "lägsta" nivå.. men trist ändå de filmer du såg inte var mer än ok. Och detta jobbande... du kan inte få in filmbesök som fortbildning? ;-)
SvaraRaderaÅh, tänk om jag kunde få min chef att tycka att biobesök kvalade in som "studie-och arbetssyfte"..!I wish! Men nej, även om filmerna är byggda på en bok(ja,jag jobbar ju i bokhandel...)tror jag inte det finns en chans till det;-)
SvaraRaderaHoppas att du får chans att se de filmer som jag förstått kommer senare på den "vanliga repertoaren", jag rapporterar gärna vidare om kommande guldkorn!
Äsch, kanske svårt få in filmtittandet i bokhandelskonceptet... Men återkom gärna med fler tips! Jättekul!
SvaraRadera