Vagga liten vagabond

En bok med titeln Vagga liten vagabond blir kanske svår att hålla kvar i hyllan, som längtar den ut efter nya äventyr, nya läsarögon. Men nu finns den äntligen hos mig - sista delen i Eva-Stina Byggmästars trilogi. De små poeterna har fått ge rum åt vagabonder och små bohemer. Men känslan är densamma. Här finns livsglädje, värme, påhittighet och stor kärlek. Jag önskar jag hade eoner av tid, obegränsat med pengar eller ett portabelt jobb för visst vill jag vara en vagabond i världen. Men drömma går ju och resa inuti.

Flygrädd är jag inte, men för de som är kanske dessa ord inrymmer hopp?

"ur de hjärtformade, rosa högtalarna

når oss flygvärdinnans trygga röst

när hon säger, men kom ihåg, om ni

blir oroliga eller rädda finns det ett

kramdjur i stolsfickan framför er!"

Kanske med stänk av ironi. Men ändock den vänliga tonen.

"o, DU LILLA

vagabond...så du skriver om resor,

om kappsäcksliv och strapatser till

fjärran belägna platser...om färdvägar

med eller utan mål... i dina små gröna

resedagböcker-

skriver du med små

sirliga bokstäver:

en havsstrand,

med blott och bart

komiskt formade stenar!"

Det är naivt och vänligt utan att vara menlöst. Författaren har en alldeles egen röst och jag tror den kan bota den milda nedstämdheten och fungera som balsam för själen. Orden smeker.

"resorna gjorde oss

allt mer bohemiska -

det var så vi äntligen

fick blomma ut,

det var så livet fick

ett sorglöst skimmer!"

Lite här och där under ämnesrubriken poesi finns mer av Byggmästar.

Välgörande läsning.