Besatt av böcker

Snart är den utläst Agnes von Krusenstjernas Fattigadel, aktuell i mitt jobbliv just nu. Jag är glad att själv aldrig kunna bli utsatt för författarens kritiska blick. Tidigare nämnde jag hennes stora förmåga att med få ord teckna en stämning, men hon är också en skarp och vass skildrare av karaktärer. Stackars pojken som beskrivs så här

"Som liten hade han varit en fat boy med ben som korvar och en bakdel som en ballong."

Inte så trevligt, väl? Syster till den unge Torgil är Viran vars intresse skildras så här

"Hennes stora intresse var litteratur. Hon slukade böcker med oroväckande passion. Det var som om hon närde sig på dem, eftersom hon, fastän född i denna matfriska familj, åt mycket litet. Närhelst hon träffade någon berättade hon i ett bubblande ordflöde, som kom hennes saliv att spruta i friska droppar över åhörarens ansikte, om vad hon senast läst. Hon nöjde sig inte med antydningar om en romans innehåll, nej hon berättade hela romanen med flammande blickar, och gjorde den olycklige ett försök att dra sig undan, fattade hon tag i honom eller henne med ett kloliknande grepp som var omöjligt att undslippa. Hon svärmade för kläder och för böcker. Om dagen kunde man se henne i trädgården ivrigt sysselsatt att brodera något underplagg, kanske en korsettskyddare med månfärgade band, med en bok uppslagen bredvid sig."

Vilken besatthet!! Själv är jag glad över att slippa brodera korsettskyddare (och att jag slipper bära korsett!) utan helhjärtat kan ägna mig åt boken.