måndag 15 mars 2010

"Den är så bra, den är så bra"

sa jag flera gånger högt under min läsning av romanen. Förstår ni då hur många glädjeskutt jag tog hemma i köket när vinnaren av Romanpriset tillkännagavs ikväll? Den siste greken av Aris Fioretos - som var så bra att jag har svårt att riktigt på riktigt tycka om något annat. Att det är ett pris som läsarna och inte kritikerna eller bokbranschen delar ut extra roligt. Och att de böcker som väljs ut skiljer sig från Augustprisets. Läsandet lever.

Här firas det med te i baljor och kanske är det nästa års vinnarroman -

Akta dig, säger mamma. Pojkögon, pojkhänder, pojklukt. Kärleken och de andra lögnerna. Särskilt kärleken, dess gift är som ormarnas, går raka vägen till hjärtat utan att det hinner göra ont, plötsligt är man bara förlorad. Jag undrade alltid vem det var som hon hade älskat med den sortens kärlek.

jag håller i min hand?

Till sista andetaget av Anne Swärd. Den känns hur som helst tillräckligt bra för att bryta förtrollningen efter Den siste greken.

11 kommentarer:

  1. Kul att höra att boken var bra också. Blir spännande att läsa så småningom.

    Swärds bok är jag också nyfiken på. Jag tyckte mycket om hennes Polarsommar, även om jag inte är helt säker på att jag förstod den helt och hållet. Men det är en bok som jag fortfarande går och funderar över, fast det är flera år sen jag läste den.

    SvaraRadera
  2. Jag instämmer! Den siste greken är en fantastiskt fantasifull roman, och Aris Fioretos är väl värd priset, han är dessutom så himla ödmjuk ... Roligt att han vann, då han brukar kallas för svår och smal och så, när det är "folk" som röstar ... ha!

    SvaraRadera
  3. Vixxtoria - Du har ngt att se fram emot! Jag önskar mig ett bättre läsminne för Polarsommar läste jag då när den kom. Minns att jag gillade men inte vad den handlade om... Tycker om hennes språk i den nya, säkert gjorde jag detsamma med Polarsommar.

    Björn, ja en fin författare är det! Tror att du kanske läst annat av honom också? Rekommendationer?

    SvaraRadera
  4. Jag är lite såld på Aris F, har nog läst rubbet av honom. Men jag gillar hans essäer, de finns samlade i boken Vidden av en fot. Det är nog en bra början. Fast allra bäst är nog hans En bok om fantomer, som kom på 90-talet, en bok som är svår att beskriva: varken fiktion eller fakta. "En kärleksförklaring till kanske", kallar han den själv - - -

    SvaraRadera
  5. Jag läste Till sista andetaget för bara ngr veckor se´n, hade fram till nu helt "missat" Anne Swärd...
    Och oj vad bra att jag nu hittade henne, hon har verkligen ett jättefint språk, vemodigt liksom men inte sentimentalt. Hon förtjänar absolut alla fina ord hon fått!

    SvaraRadera
  6. Jenny, jag håller med dig - Anne Swärd är riktigt bra.
    Hur går det för dig med Frame? Jag vilar nu ca 150 sidor från slutet. Läsningen kom av sig totalt...

    SvaraRadera
  7. Åh, vet du jag läste ut Frame i söndags-och puh! Det var minst sagt starka 800 sidor, jag känner mig rätt omtumlad, vilket levnadsöde... Men jag tyckte absolut om den, och är verkligen glad att jag äntligen läst henne(tack för att du fick mig att komma till skott!)Nu vill jag se filmen oxå, och se hur Campion lyckats få ner detta på filmduken?! Jag har äv lagt beslag på ett ex av Mot ännu en sommar, och kommer antagligen läsa den ganska snart, så jag har nog blivit rätt Frame-frälst.

    SvaraRadera
  8. Hm, jag ska plocka upp boken igen... Vet inte varför vi gled ifrån varandra, Janet och jag för jag borde också vara helt uppslukad och omtumlad. Är glad att du fick DEN läsupplevelsen!

    Står i bibliotekskö på Mot ännu en.., ser fram emot den.

    SvaraRadera
  9. Oväntat att Fioretos fick priset!? Men väldigt roligt, även läsare kan överraska! Har haft hans bok hemma i ett par omgångar men inte läst.. Nu står jag i reservationskön igen.
    Visst är det svårt att börja på ny bok när man läst något som drabbat ens själ och hjärta? På rad har jag läst Frame, Alakoski och Oksanen. Och puuh!! nu är jag slut. Trevar med novellsamlingen Stygn av amerikanskan Nelson, en riktigt påträngande läsning. En blandning mellan Munro och Castillon.
    Nästa fredag kommer den eminenta dansaren Virpi till Jönköping. Jag längtar redan. Hur var Cullbergs baletten?
    Må gott ewa

    SvaraRadera
  10. Ewa - nu har du Cullbergbaletten här på bloggen, som på beställning!

    Förstår det blir svårt komma igen med läsningen efter de texter du varit igenom! Oksanen och Frame väntar jag på i bibliotekskön, Alakoski vill jag nog helt enkelt vänta med.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!