Dessa gasklockor, ritade av Ferdinand Boberg, har fascinerat mig sedan jag var barn. Numera är det kulturaktiviteter i området, Folkteatern och Skottes musikteater m fl huserar där. Här har fantastisk teater visats som Shakespeares Henrik IV med Gustaf Hammarsten och Rolf Lassgård i huvudrollerna eller Bizets Carmen.I går var jag där, i en lägre och icke-rund sidobyggnad, för att se Skottes varieté om Edith Piaf. Marie Skönblom gestaltar Edith Piaf på ett alldeles underbart sätt, hon låter henne växa från enkel gatusångerska till stjärna på scenen. Och i takt med Edith Piafs utveckling ändras också Marie Skönbloms röst, får alltmer djup och smärta. Med på scenen finns Sara Fridholm som ackompanjerar med piano eller dragspel men även är en del av berättelsen och ibland berättaren. Under en timme spelas Edith Piafs liv upp med ett sammetsdraperi som bakgrund och sparsmakade detaljer. Edith Piaf ville skapa sånger som berättar något för den som lyssnar och det är berättelser jag tar del av under fredagskvällen. Att höra sångerna på svenska gör att de berör mig extra starkt. Edith Piaf skildras genom kärlekssorg och tablettmissbruk. Men hon ångrar, som vi vet, ingenting. När den sången framförs som avslutning, på franska, ryser jag. Det är en makalöst bra föreställning.
Så ta nu tåget mot Gävle. Promenera ca 15 min längs med Gavleån, mot havet, till Gasklocksområdet. Kliv in i Edith Piafs liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!