Och när jag är som tröttast under den här arbetsdagen som kommer att bli ack alltför lång läser jag hos DN en vers av Alf Henriksson
Trötthet och leda
försvinner på freda
men olust och vånda
är tillbaka på månda.
och genast känns det lite lättare för det är så fint på något vis. Och lite tragiskt. För vad händer med de stackars dagarna innan fredag?
Som pärlor ska jag trä upp dem på min egen gyllene livstråd. Samla vardagar i ett hemligt skrin och brodera fina kanter runt. Tapetsera rummet med ord som "njuta" "skratta" "andas" "leva" "älska". var dags ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!