Festivaldagar i Göteborg 2

Efter en lugn frukost på hotellet i Majorna väntade fredagens första film.


Bio Roy fredag kl. 10.00 – The Misfits (Los inadaptados)

Vi inledde dagen i samma stuk som torsdagen – med en skruvad komedi med allvarliga anslag. Denna gång är det en mexikansk episodfilm som värmer våra frusna vintersjälar. Jag ler nu, bara jag tänker på figurerna jag mött – den självmordsbenägne killen som är så rädd för allt, tjejen på kaféet som kan charma vem som helst, översättaren som söker kärlek på nätet, pensionärerna som tröttnat på att ha tråkigt och bestämmer sig för att råna en bank, den serieälskande mannen som fastnar i hissen med en ”maid” och lär sig något om livet. Det här är en sådan där berättelse där personer krokar i varandra, och griper in i varandras liv, utan att du riktigt anar hur. Det är ett högt tempo och spanskan smattrar så jag har fullt sjå att hänga med i den engelska textremsan. Kanske hittar den här filmen inte till den ordinarie filmrepertoaren – men jag hoppas innerligt den gör så, för den är en riktig sockertopp.

Efter en räkmacka och en stund vila var det dags för dagens andra film.

Capitol fredag kl. 17.30 – Avé

Avé är en bulgarisk film som regissören, som gästar salongen, är mycket glad över att för första gången få visa i Sverige. Filmen utspelar sig som tur är inte på Sunny Beach utan någonstans på vägen mellan Sofia och Varna. Två unga människor, en tjej och en kille, möts när de båda liftar. De känner inte varandra men tjejen visar sig snabbt hitta på historier som ställer till det en del för dem. Det finns något desperat och sorgset över dessa människor, och vart de är på väg är länge osäkert. Vad är sant och inte i historierna de berättar för varandra om sig själva? I den osäkra värld de befinner sig i blir de varandras vacklande stöd. Till skillnad från de andra filmerna vi sett under festivalen är denna lugnt berättad och det är skönt att få vila i filmen, i blickarna och bilderna. Om jag skriver att det är en typisk 7:an-film så är det kanske några som förstår vad jag menar?

Vi smälter intrycken under samtidigt som vi äter god mat på Jalla Jalla. Njuter av fisk med ingefära.

Biopalatset fredag kl. 22 – The Ambassador

Filmen vi ser är en blandning mellan fiktion och dokumentär och ingår i festivalens dansa tema. Mads Brügger visar i sin film att allt går att köpa för pengar, t ex diplomatstatus vilket är vad han skaffar sig i Centralafrika. Genom riggade dolda kameror berättas sedan en historia om korruption, om lieringar länder emellan som sätter stopp för att bygga upp inhemska lönsamma verksamheter. Det är en handel med pengar och diamanter. Det är en absurd historia där Mads går runt i knähöga skinnstövlar på jakt efter pygméer som ska driva den tändsticksfabrik han planerar. Han drar bisarra citat för sina ”medarbetare” och blossar ständigt på en cigarr eller en cigarrett i munstycke – han är ett med sin roll och samtidigt en utomstående observatör till det som pågår – där den yttersta ekonomiska och politiska eliten överanvänder både makt och människor i egna intressen. Förutom att filmen väckte mycket tankar kring hur världen är inordnad fick den oss att fundera mycket kring vad som är sant och inte. Hur spelad eller dokumentär är filmen? Det kommer jag nog att ta reda på mer om.


Efter alla dessa intryck var det skönt att vila huvudet mot kudden.