En inre och yttre resa i Italien, Indien och Indonesien

Som en pickande höna virrar jag efter guldkorn att läsa, i min egentligen ganska motvilliga paus från Proust. Till min förvåning fastnar jag hos Elizabeth Gilbert och Lyckan, kärleken och meningen med livet. Eftersom jag i likhet med författaren älskar Italien (maten! kulturen! språket!) har jag tidigare läst lite i början av boken, men inte avslutat. Hon börjar sin resa i Italien på jakt efter njutning och ett återhämtning efter en uppslitande skilsmässa och ett till havererat förhållande. Sedan fortsätter hon till Indien för några månaders liv i ett ashram och vidare till Indonesien, Bali, för att möta en medicinman. Hennes inre resa är förstås större än den yttre. Hon strävar efter i tur och ordning njutning, fromhet och balans.

Hennes resa beskrivs på ett så öppet och som det känns ärligt sätt vilket gör att hon river ned muren mellan dem yttre masken och det inre livet. Det är en svår resa hon gör och hon kommer inte alltid överens med det hon utsätter sig för. Förutom att dela författarens strävan efter ett bättre, renare och hållbarare liv med full acceptans för det egna jaget, tar läsaren del av de insikter hon gör eller får sig till dels via människor hon möter. Det författaren skildrar är inte något ytligt sökande efter lyckan utan en önskan att möta gud, att finna helhet och kanske helighet i sitt liv. Det är en allvarlig längtan, djupast i hjärtat. Dessutom är hon fantastisk på att beskriva hennes yttre njutningar -  t ex de italienska - maten och språket.

Svampen här är som stora tjocka sexiga tungor, och den lufttorkade skinkan ligger draperad över pizzorna som tunna spetsslöjor över tjusiga damhattar.

T o m jag som inte ätit kött på över 10 år överväger att åka dit på stört och äta allehanda djur.

Jag gillar Elizabeth Gilbert riktigt mycket, faktiskt. Hur olika vi än är så har  vi en del saker gemensamma, som ett fattat val eller livsinriktning, sökandet efter balans och viljan och längtan efter att vara på resande fot - och kärleken till Italien. Jag tror det här blir en bok som jag återkommer till, bläddrar i läser stycken ur. Kanske var detta precis vad jag, i min rastlöshet, behövde läsa.

Elizabeth Gilbert har talat om kreativitet här hos TED