lördag 19 februari 2011

Hemligheten i Paris

Det går ju alldeles utmärkt att skriva om och prata om läsupplevelser, att berätta hur en text påverkat mig som läsare, vilka känslor och tankar den väckt. Om den gjort avtryck och intryck eller inte. Att däremot rekommendera en roman och tala om hur den andra kommer att uppleva den, det går väl inte? Hur som helst gör omslagscitatet på Philippe Grimberts självbiografiskt hållna roman, Hemligheten, mig ganska irriterad. Det är författaren Tatiana de Rosnay som säger apropå boken att "Du kommer att bli berörd, och upprörd." Så har läsningen ringats in. Det är så här jag ska komma att känna.
Och visst blev jag berörd av Grimberts berättelse om sig själv som pojke. Hans historia kretsar kring en väl dold hemlighet. Författaren växer upp i efterkrigstidens Paris, han är klen och sjuklig. Föräldrarna däremot är idrottsmännsikor med hårda och spänstiga kroppar. Den unge pojken fantiserar om föräldrarna, om deras liv under kriget och om deras kärlekslycka. Så en dag avslöjas för honom saker som omkullkastar alla hans föreställningar.

På ett ganska sparsmakat språk, i korta stycken, och med cliffhangers inbyggda i texten berättas historien. Det är en text som vill vidare och den dramatiska berättelsen griper mig. Till skillnad från de Rosnay blir jag dock inte upprörd, kanske för att detaljer i texten leder tanken åt rätt håll ganska tidigt. Det finns också något slags logik i hur människorna i texten tänker och agerar. Romanen visar att det går att skriva en bästsäljare med kvalitet. Eller det är en litterär boats, om man så vill.

7 kommentarer:

  1. Har haft ögonen på den här boken! Nu blir det en tur till bibblan.

    SvaraRadera
  2. jag har också spanat in den här boken! och har jag tur, så kan den finnas tillgänglig på bibblan. hoppas<3

    SvaraRadera
  3. Jag såg den här boken i en bokhandel i Malmö och kollade sedan upp den hos AdLibris. Och i texten om handlingen så avslöjar förlaget själva hemligheten. Jag tappade alldeles lusten att läsa den.

    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113019163

    SvaraRadera
  4. Catrin o Ninni: Hoppas ni har tur på bibblan! Och gör inte som Paula i kommentaren under och läs förlagstexten!

    För, Paula, varför gör de så här? Norstedts berättar ju allt! Recensioner och bloggar läser man väl lite på egen risk men förlaget borde ju leva upp till berättarens intentioner, i det här fallet att inte avslöja för mycket åt gången. Jättetrist texten gjorde att lusten för boken försvann! Men jag förstår det verkligen... :(

    SvaraRadera
  5. När jag gick igenom Svensk bokhandels stora vårboksnummer för ngr veckor sedan fastnade jag vid denna bok- tyckte att det lät bekant på ngt vis...och käre pojkvännen hade såklart svaret; denna har vi ju sett som- en synnerligen bra!- fransk film för flera år sedan..! Jag tyckte otroligt my om den i filmatiseringen, men boken får vara. Så tack Hermia att du läst;-)

    SvaraRadera
  6. Jenny - Jag får väl ta och se filmen då... Hur går det med Faber? Började på en tunnare av honom igår, inspirerad av dig - A cappella.

    SvaraRadera
  7. Nämen vad kul att kunna inspirera!:D Ska bli my kul att höra din åsikt:)
    Och jodå; Sugar är utläst och jag tyckte fantastiskt my om den rakt igenom, den höll ända till sista 874:e sidan! A capella skulle jag gärna läsa oxå, men har inte lyckats få tag på den än. Under skinnet ligger dock numera i säkert förvar hemma, och jag går lite och väntar på att hans senaste, Malkus testamente, skall komma i pocket snart- för jag vill absolut läsa mer av honom! Annars har jag senast blivit helt betagen av Beata Arnborgs bok om Bang: "Krig, kvinnor och Gud- En bok om Barbro Alving". Läste ut den igår och är snudd på frälst;-) Den var helt fantastisk, och jag som inte visste just ngt om Bang, har blivit totalt hänförd av denna fascinerande kvinna och hennes livsöde. Det är en av de intressantaste biografier jag läst på länge!! Rekommenderas såklart VARMT:D

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!