Julie & Julia & jag eller jakten på en hobby

Min kära vän E föreslog en film, olik för oss båda; Julie & Julia. Filmen som är based on two true stories och handlar om Julie som börjar blogga om hur hon under ett år lagar mat enligt recept skrivna av kokboksgurun Julia Child.

Filmens nutida Julie slog an något hos mig kanske djupare än egentligen tänkt. Hon uppenbarade inte något för mig, men skakade liv i några tankar som kommer med jämna mellanrum. Medan Julie väldigt troget följer sitt självpåtagna uppdrag att laga mat och skriva hattar jag mellan sysslor både på jobbet och hemma. Jag minns inte när jag sist hade en långvarig hobby, något jag hängav mig åt totalt. Så jag börjar fundera på vad JAG vill göra, på samma sätt som Julie gör. Den artikel Amanda Hesser (författare till Middag med mr Latte) skrev om Julie Powell i New York Times ger en rätt bra bild av Julies besatthet. Hesser spelar för övrigt sig själv i filmen.

Det är så lätt att konsumera upplevelser - böcker, filmer, teater - men steget till att skapa själv är ju så mycket större. Och skapar är ju just vad både Julie och Julia gör. För jag tror man mår bra av att låta sitt inre ta kreativa uttryck. Fast jag saknar det - ett kvalificerat tidsfördriv bortanför jobbet, som innefattar något mer kreativt än att läsa böcker (men mindre kreativt än att skriva böcker). Men hur ser en vuxen människas hobbyliv ut när bokmärkestiden så att säga är förbi? För att inte bli en apa efter Julie Powell

vill jag hitta mitt eget sätt att fylla fritiden med något mer beständigt, något som lämnar spår. Frågan är bara med vad?

För övrigt rekommenderas filmen som var på något vis en oväntat trevlig bekantskap.