"valv bakom valv oändligt" orden ur Tomas Tranströmers vackra dikt "Romanska bågar" smyger fram i mitt huvud när jag besöker
Sandgrund Lars Lerin, det ett månad gamla museet i Karlstad, med konstnärens akvareller i centrum.
Vägen till museet har inte varit rät eller konfliktfri men jag låter det inte skymma min blick när jag ger mig in i denna byggnad, ett före detta dansställe.
Länge har jag velat se Lars Lerin i samlat format, och i särskilt gott minne har jag ett inlägg av Jenny B/Kulturdelen
om en utställning hon sett i Stockholm, hennes beskrivning av det hon såg var en verklig lockelse.
Idag har jag själv sett. Och förundrats. Lerins akvareller är fylliga, stora, platskrävande. De är levande och inbjudande, de får mig att vilja ta ett steg in i målningen. Motiven skiftar - här finns djur och fossiler, tanter på landet, Hagfors hyreshus, kupoler från öst och ensamma hundar. Målningarna från resor - Indien, Egypten etc gör starkast intryck på mig, jag har svårt att slita mig.
När jag ser detta djup, ljus och vackerhet känner jag hur jag öppnas inifrån. Det ger en helhetskänsla. Eller kanske en känsla av helighet. Det som visas talar till det inre via det yttre uttrycket. Valv bakom valv oändligt.
Jag tycker mycket om hans bilder. Nu blir en resa till släkten i Värmland lite mer angelägen.
SvaraRaderaVilken fantastisk samling av hans bilder! De är imponerande hur han får till detaljer och skiftningar med färgen. Och som du säger, tavlorna är inte bara vackra utan har en ton av andlighet också.
SvaraRaderaSå spännande, vilket bra utflyktstips. Jag har hittills inte sett särskilt mycket av Lerin så det här passar riktigt bra!
SvaraRaderaMimmimarie - ja, boka in ett besök hos släkten! :)
SvaraRaderaJenny B - äntligen har jag också sett! Det var helt enastående...
Anan - Han är alltså mer än väl värd att se.