Lata dagar i Köpenhamn

Hur firar man en vagabond som fyller 40? Med att resa förstås! Så käre jubilaren, a k a maken, och jag har packat väskorna och åkt till Köpenhamn, med vidare färd mot Berlin.

Konst ute, konst inne på Louisiana, som imponerar med sin äldre och nyare moderna konst. Skulpturparken vinner mitt hjärta, vackert belägen som den är med utsikt mot hav och land. Inne ser vi bl a utställningen Pink Caviar som presenterar nyförvärv som på olika sätt kompletterar den redan befintliga samlingen. I efterhand inser jag att vi nog inte sett allt, det är lätt gå vill i byggnaden, särskilt om man som vi gör avstickare ut i skog och mark. Museet ligger inbäddat i grönska. Jag jublar inombords när jag i några verk tycker mig se en koppling till teaterhistorien jag studerat under våren. Jag tycker mycket om när samband uppstår. Om en månad fylls museet av annat än konst då litterära storgäster såsom Nicole Krauss, Alan Hollinghurst och Patti Smith väntas.

Idag har vi övergett konsten för den stora nöjesparken, med i ressällskapet finns nämligen bland annat två åkglada små niecer. Medan de andra roar sig med att åka hit och dit i karuseller roar jag mig med att upptäcka Klas Östergrens författarksap och åt att dricka te. Tur det finns mer än stora saker som snurrar på Tivoli...