måndag 15 november 2010

Ljudande böcker

I ett par av de romaner jag hittills läst eller just nu läser av Lars Saabye Christensen är musiken närvarande. I Saabyes Cirkus är det Beatles som spelas, i Halvbrodern (hittills) Cliff Richard. Musiken är en tidsmarkör men är mer än ett soundtrack, den har en direkt inverkan på personerna som skildras. Med tanke på att en annan roman av författaren har titeln Beatles förväntar jag mig mer musik. 

Egentligen vill jag skriva lite om Maskeblomstfamilien men jag måste söka de rätta orden först. Det är en roman svår att skriva om. Handlingen kan viftas fram men det där andra som bär upp den, stämningarna, språket, mörkret - hur sätter man ord på det?



2 kommentarer:

  1. O, tack Hermia för detta musikaliska boktips!

    Det kommer jag att KNYCKA till den bok om intertextualitet som jag ger ut nästa år.
    Stöllden från dig kommer att ingå i det kapitel som börjar så här:

    KAPITEL 8.
    LÅT(titl)AR BASERADE PÅ BÖCKER - eller tvärtom.

    Litterära och musikaliska ekokammare - så många, så rika. Povel Ramel, Håkan Hellström, Morrissey...
    Många sångtexter i Björn och Benny Anderssons musikal "Kristina från Duvemåla" är baserade på Vilhelm Mobergs Utvandrarromaner. Och säg den psalm eller gospelsång som inte är inspirerad av Bibeln.
    År 2010 sjöng Leonard Cohen på Globen sin nya låt "Born in China" som handlar om uttåget ur Egypten.

    Göteborgaren Håkan Hellström, som ofta spelar in covers (=egna tolkningar av andra låtskrivares sånger), låter sig alltså gärna inspireras litterärt i sina låttexter. Både av dramatikern William Shakespeare, musikalskaparen Andrew Lloyd Webber, poeten Bruno Keats (obs namnet!) Öijer - och förmodligen fler.
    Singeltiteln "En midsommarnattsdröm" känns bekant, eller hur?

    Det finns tydliga referenser mellan "Don´t cry for me Argentina" ur musikalen ”Evita” och "Känn ingen sorg för mig, Göteborg". Och nog förefaller Håkan Hellströms "Hurriance" vara kärleksfullt inspirerad inte bara av Bob Dylans låt med samma namn utan också av Bruno K Öijers dikt ”Väg bort” ur samlingen "Det förlorade ordet" från 1995.


    lena k e

    SvaraRadera
  2. Så spännande saker du skriver om!

    Du får gärna knycka.. det är exakt de låtar jag lagt till i inlägget som figurerar i böckerna.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!