Så här när snön aldrig verkar sina, när lördagsjobb står för dörren och tröttheten lagt sig som ett täcke över mig behöver jag lite fredagsfnitter. Aase Berg, som förresten kommer till mitt bibliotek om ett par veckor när årets dag tillägnad poesi (på kurdiska, spanska, svenska) infaller, blir räddningen just nu. Några ord. En livboj.
"Humla rumla ramla
Tjocking.
hallonfossing
Mabik!, tjut mabik!
En skrattande kossing!"
Ur Uppland
Humlan kommer. Kanske också i år.
God helg önskas alla vintertrötta vårprimörer!
Tack för den "humliga" dikten. Den piggade upp bland all snö och is. Humlor är mycket sympatiska små varelser och efterlängtade!
SvaraRadera