Ännu en fransk utfärd

När jag förbereder öppnandet av mitt bibliotek plockar jag ut tidningarna ur brevinkastet, stämplar och bläddrar lite. En artikel i The Guardian berättar om hur illa det går för Paris bistroer:

Last year, in its île de France region alone, about 2,000 bistros and cafes went under. Across France as a whole, about are 35,000 still open. In the 1960s there were 200,000.

Informationen blir en stark motvikt till den bok jag drömde mig bort tillsammans med igår kväll. I Fransk afton av Magnus Falkehed framträder det romantiska, lite klichéartade Paris långt från förortens kravaller. Här presenteras stadens olika områden

Montmartre 2006

Montparnasse, Quartier Latin, Montmarte m fl utifrån kända personer som rört sig där, många konstnärer, författare och tänkare, genom dess kännetecknande träffpunkter samt med recept som kan ta läsaren dit även från det egna köket. Bokens undertitel är "maten, musiken, bistroerna, Paris" och som bilaga finns en cd-skiva med musik av mest Édith Piaf men också några andra chanteurer - allt för den rätta stämningen. Författaren spelar på alla drömmars Paris, ett Paris så som det alltid sett ut. Men tiderna förändras vilket de stängda bistroerna vittnar om. Behovet av att träffas och sättet vi träffas på ser annorlunda ut.

Att återkomma till Paris och upptäcka staden vara något annat än den jag längtar till skulle skära i hjärtat men samtidigt öppna för nya tankar och intryck. Men ändå hoppas jag att Paris alltid kommer att vara just Paris.