lördag 6 september 2008

(Parenteser)

förekommer rikligt i Yacoubians hus av Alaa al-Aswany. Ett exempel: "En del fruar hade själva lantligt ursprung och såg inget problem i att använda skjulen för husdjursuppfödning (kaniner, ankor och höns)."

Under högstadiets uppsatsskrivning fick jag lära mig att parenteser ska undvikas i berättande text. Jag minns inte riktigt motiveringen till varför men instämmer ändå. Vad fyller dessa parenteser egentligen för funktion? Om det som står inom parentes inte är tillräckligt viktigt för att få rum inom ramen för den egentliga texten, behövs informationen då?

Motvilligt kan jag gå med på att parenteser fyller en viss funktion i facklitterära texter, att man där infogar information som behövs för förståelsen. Men i en skönlitterär text? För något tjusigt stilgrepp uppfattar jag det inte som, snarare som en slöhet att inte på ett mer elegant sätt arbeta in informationsbitarna i texten. I romanen jag läser, vars handling jag återkommer till vid senare tillfälle, finns det ibland så mycket som fyra parenteser på en sida (det stör mig).

4 kommentarer:

  1. Oj då, själv är jag en sån där parentes och komma-människa. Klämmer in dem lite här och där. Inser att det kanske är onödigt och inte helt korrekt men och andra sidan är jag ingen författare och så skriver jag bara korta texter. Måste ha missat just den där svensk-lektionen där man fick lära sig hur man använder parenteser :-)

    SvaraRadera
  2. Jag kan ha ganska stort tålamod för hur författare bryter mot skrivregler, så länge jag tycker att de gör det för att det är så de uttrycker sig bäst, inte av slarv. Men jag minns att jag har flippat ut av att se parenteser inuti parenteser i så mycket som fyra lager...

    SvaraRadera
  3. Jag älskar parenteser. Och fotnoter. Och kommatecken. Och parenteseri parenteser. Douglas Adams är en riklig användare av sådant, han kan ha fotnoter som fyller flera sidor och innehåller fler fotnoter. Fantastiskt!

    SvaraRadera
  4. Det Danny skriver om kan få mig att välja bort en bok. En skönlitterär text med fotnoter är bland det mest avskräckande.. tyvärr antar jag eftersom jag säkert missar godbitar.

    Parenteser i parenteser... bara att läsa det Jenny B skriver år mig att rysa..

    Och den luttrade bibliotekarien - håll dig till () (om du gillar dem) :-)

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!