mina sommarböcker. Avbildade på bloggen, staplade på varandra ovanpå de andra som står sedesamt i hyllan. De under senaste åren inköpta men aldrig lästa: det är dags nu.
Sommarläsning har för mig ibland varit serieläsning. Fogelströms stad-serie klämde jag på ett sommarlov. En läsupplevelse jag ibland kan önska ha ogjord bara för att få vara med om det igen. Krusenstjernas Pahlen-serie lästes sommaren därpå. Skapade en besatt läsare. Nu är jag för rastlös/stressad/ointelligent för att orka ta mig igenom serier. Det är evigheter sedan jag läste en.
Minns den litteraturvetarlärare som benämnde Alexandria-kvartetten som sommarläsning. Den har jag försökt med men utan att lyckas, hur gärna jag än vill så finns det en barriär mellan mig och berättelsen. Läst den? Förutom Durrells kvartett önskar jag tålamod att läsa Delblancs böcker om Samuel m fam, Proust på spaning och säkert fler som jag inte kommer på just nu. En annan bok jag antagligen aldrig kommer att läsa mer än en tredjedel av är den bok som de senaste åren varit den jag tänkt att jag måste/vill/ska läsa - Bröderna Karamazov. Den utstrålar "läs-mig". Och jag har försökt. Det är mig det är fel på, inte på boken. Det är min övertygelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!