Med det citatet från Rage Against the Machine inleder Erlend Loe romanen Volvo lastvagnar. Ganska ofta introduceras romaner med ett citat från en annan roman, dikt eller som i det här fallet låt. Själv är jag dålig på att minnas citatet eller återkoppla till det när jag läser. Vet inte heller om det är avsikten, men jag tror inte jag värdesätter den valda texten så som författaren tänkt. Jag antar en anledning till citatbruket författaren använder citatet för att sätta in texten i rätt sammanhang och läser kanske i rätt stämning, ett slags programförklaring kanske. Vad tror ni? Hur gör ni? Har ni med er citatet när ni läser eller glömmer ni det lika lätt som jag, eller....?
I jakten på exempel träffar jag på dedikationen i Nicole Krauss Kärlekens historia
Till mina morföräldrar och mina farföräldrar
och till Jonathan mitt liv.
Nyfiken på vad hennes make skriver läser jag i Jonathan Safran Foers Extremt högt & otroligt nära
Till Nicole, min föreställning om skönhet
Vackert väl?
Suck, mycket vackert! Jag skulle med lätthet uthärda att vara någons liv och någons föreställning om skönhet. Drömma går ju..!
SvaraRaderaJag tänker bara på hur lyckat detta par är, dom har skrivit riktigt bra böcker båda två, även fast jag gillar han bättre. Men det finns inget romantiskare än dedikationer i böcker tycker jag. Jag läser alltid dom och försöker lista ut vilka människor som finns bakom namnen.
SvaraRaderalena; absolut, det är det mest romantiska som finns! Jonathan skriver bättre, men Nicoles dedikation är finare
SvaraRadera