Färden genom mangroven

Som en främling kommer han till den västindiska ön Guadeloupe och som en främling dör han. Francis Sancher har precis som han förutspått gått en plötslig död till mötes.

Byinvånarna har eller försöker skapa sig en uppfattning av vem han var. Likvakan över den avlidne framkallar tankar hos de närvarande. Tillsammans, men oberoende av varandra, lägger de ett pussel med bitar som handlar om den döde och berättar samtidigt sin egen livshistoria. Sancher har upprört många, varit hatad av många men också älskad. Två unga kvinnor har burit eller bär hans barn - till sina familjers fasa.

Uifrån denna by ges en bild av ett segregerat Guadeloupe som befinner sig mellan kolonialism och globalism. Det är också historien om en plats där det homogena splittras, där kännedomen om omvärlden ökar. Det nya ses både som hot och möjlighet.

Mycket bra tycker jag om Maryse Condés roman Färden genom mangroven som utspelar sig under en natt då likvakan äger rum. Den mångstämmiga berättelse hon skapat skildrar starkt de boende i det lilla samhället på ön, deras livsdramatik, kärlek och hat. Ständigt närvarande är magi, andar och de gamla sägnerna - som på något sätt ska hitta sin form i den moderna tiden.