"Framför allt har bokbranschen gått i framgångsfällan. Momssänkningen och ”bestsellerismen”, alltså den industriella utgivningen av kriminallitteratur och annat med god åtgång i matvarubutikerna, har skapat ett kortsiktigt system som skriker efter hits.Men succéer är svåra att planera och dyra att sälja in. Flera förläggare vittnar om budgetprocesser som blir rena gissningsleken. Kan författare X nästa år skriva en bok på Y sidor, som sedan säljer i Z exemplar?
Denna industriella utveckling driver fram satsningar på det som sålde förra året och hejdar utgivningen av kvalitetsböcker som ”Wolf hall”. I år fylls bokhandeln med erotisk litteratur, för det var vad som fungerade i fjol. Men den enkla sanningen är att både estetiska och kommersiella succéer bygger på att vi blir överraskade. På innovationer, för att använda ett ord som sällan förekommer i böckernas värld.
Är läget allvarligt? På sikt, ja. En bokbransch som enbart jagar efter snabba cash kommer att bli irrelevant, publicistiskt ointressant. Kärnläsare kommer att vända sig till utländska böcker eller till andra kulturformer om branschen underskattar deras intelligens. Att primärt ge ut böcker för dem som inte är intresserade av böcker är i längden en återvändsgränd för en bransch som lever på just böcker. Varför ska vi läsare acceptera en utgivning som inte siktar på det bästa?"
Till exempel i maj 2009 var jag inne på samma ämne. Utvecklingen fortsätter att oroa. Men all heder åt de förlag som oförtrutet fortsätter att ge oss läsare det bästa! Om inte de fanns (ingen nämnd, ingen glömd) skulle hela min identitet som läsare vara hotad. Eller faktiskt rätt och slätt min identitet.
Viktiga tankar, tack för att jag fick ta del av dem! Nu har jag fått något att fundera på ett tag framöver.
SvaraRaderaEn utmärkt sammanfattning. Jag vägrar för övrigt att köpa böcker från ICA - alltid.
SvaraRaderaTakk for interessant samandrag og lenke til saken i SvD. Spørsmåla du reiser er svært aktuelle i Norge for tida, så det er veldig interessant å lese om korleis det står til hos naboane våre.
SvaraRaderaDiskussionen dyker upp då och då här i Sverige, vid sidan av den som handlar om digitalt kontra tryckt text. Har du någon länk till någon diskussion i Norge?
RaderaTänker också på hur få norska författare som översätts till svenska... eller hur få verk av era riktigt stora.
Det är ingen direkt dagsfärsk nyhet att svenska storförlag tvekar inför (i Sverige oetablerade) utländska stora namn eller stjärnskott, så länge det inte handlar om deckare och thrillers. Så här har det varit ett bra tag, sen 80-talet åtminstone. Alla i branschen vet att utgivningen av tysk- och franskspråkiga författare på svenska är nyckfull och skuttig, för att inte tala om polacker och ryssar. Det mesta som ges ut från Östeuropa hos oss idag kommer ut på småförlag även när det handlar om riktigt tunga namn (även litet äldre, som t ex Ersatz' utgivning av Tarkovskij och Rilke/Pasternak eller Bakhåll's av Kafka)
SvaraRaderaBonniers och Norstedts gjorde förmodligen kalkylen att de som var starkt intresserade av Mantels böcker, och av det historiska skeende hon bygger på, också oftast var tillräckligt vassa på engelska för att läsa dem i original. Det stämmer nog till åtminstone 60 procent, men en sådan attityd betyder också att man helt har gett upp strävan att skola en publik eller, mer krasst uttryckt, att bygga på Mantels varumärke i Sverige, lansera henne och därmed tjäna en hacka på lång sikt (hon kommer ju att fortsätta skriva ett tag...) Tyvärr, det är så här de tänker i Bonnierskrapan, på DN och på andra ställen.
Tack för din kommentar, Magnus! Jag är också medveten om att det inte är några nya nyheter, att det snarare är så här bokbranschen blivit. Och det känns.. sorgligt.
RaderaOch skrämmande. Tänker att det handlar om så mycket mer än att tillgången på litteratur (utgiven, översatt etc) krymper till några säljbara genrer - att det i längden krymper också tanken/intellektet i vårt land.