Nordisk afton med Gävle symfoniorkester

Efter ett par ganska miserabla kulturveckor med två tråkiga filmer (som jag dessutom redan sett, men glömt) och en dansföreställning som jag hade för höga förväntningar på, har jag äntligen hittat formen igen. För igår kväll vankades det fin musik när Gävle symfoniorkester bjöd på nordiska mästerverk med Christian Vasquéz som dirigent.

Först ut är tre Norska danser av Edvard Grieg och återigen påminns jag om hur bra Gävles egen symfoniorkester är! Fint är det också få höra toner av Grieg "live",  vilket nog bara hänt vid något enstaka tillfälle tidigare. Därefter är det dags för konsertmästaren själv att agera solist - det som framförs är Jean Sibelius Violinkonsert som enligt programinformationen var för svår för kompositören själv. Detta är ett storverk som jag inte har någon relation till, Sibelius tillhör inte de jag brukar välja att lyssna på. När jag hör Peter Olofsson spela tänker jag på en av mina favoriter Tjajkoviskijs violinkonsert som jag hörde tidigare under hösten. Tjajkovkijs verk uppfattades för dåtidens öron som vulgärt och hemskt, när Sibelius verk uruppförs 1905 har 24 år passerat och kritikerna verkar inte ha varit direkt översvallande, men heller inte upprörda. Tiderna ändras och öronen vänjs vid nya toner och ljud.

Att se en orkestermedlem träda fram, ta plats framför hemmapubliken, är roligt! Men det syns, tycker jag, att det inte är helt lätt att spela inför kollegorna på det där sättet. Solisten, som jag annars uppfattat som friare i t ex val av klädsel, är här lika konformistiskt frackklädd som de andra manliga orkestermedlemmarna. Det gör att han inte bryter av, inte sticker ut, och kanske tappar lite av den pondus som Lisa Batiashvili hade när hon framförde Tjajkovskijs violinkonsert. Men det blir absolut en fin ingång till Sibelius för mig och jag vill höra fler tolkningar av hans verk.

Ja, det var en riktigt fin kväll igår! Dessutom var det lite roligt att spekulera i om de tre (unga) männen som vi såg omge konserten - biljettrivaren, presentatören, blomutdelaren - var ett medvetet val av konserthuset? I publiken fortfarande en övervägande del kulturdamer- och herrar.