fredag 6 augusti 2010

Inte bara på Capri

Det känns lite tungt i hjärtat när semestern går mot sitt slut, det spelar liksom ingen roll att jobbet jag återvänder till är stimulerande och intressant. Det är ju på sommaren, under de lediga veckorna, jag mår som allra bäst. Jag hoppas kunna hitta samma frid i vardagen som under de senaste fyra veckorna - någon gång borde det ju fungera! I sommar har jag samlat upplevelser, besökt nya platser och upptäckt för mig okända pärlor. En sådan pärla hittade kärleken och jag igår.

Efter en natt i Tällberg åker vi vidare till Leksand och Hildasholm, ett vackert stenhus granne med kyrkan med utsikt över sjön, uppbyggt 1910-11. Här huserade engelskan Hilda Munthe (1882-1967) om somrarna tillsammans med sönerna Malcolm och Peter. Den som läst något om eller av Axel Munthe vet att det här är hans hustru och barn. Den inlevelsefulla guiden som visar huset berättar om ett inte så lyckligt äktenskap. Det är främst Hilda och sönerna som vistas här, i Leksand. Hilda tycks snabbt ha fattat tycke för platsen. Här bygger hon upp en fantastisk och fantasifull trädgård. I bygden spelar hon tillsammans med sönerna upp skådespel och marionetteater. Huset gästas av kändisar som Otilia Adelborg (som dessutom agerar påve i ett av skådespelen) och Emma Zorn bland många andra.

Huset är intakt bevarad - med möbler från 1500-talet och framåt främst från Hildas familj, konst av kända och okända och kreativt smyckade väggar. Särskilt sonen Peter var konstnärlig och har bidragit till att ge huset dess karaktär. Det är tilltalande detta hur de själva satt sin prägel på hus och omgivning, hur leken verkar ha varit en del av vardagen. På övervåningen finns ett kapell, Hilda var djupt religiös, där Peter målat tavlor med drömska (kristna) motiv. I Hildas rum finns garderoben med klädda klackskor till hennes fötter som måste varit pyttesmå och vackra vita kläder att titta in på.

Huset är så inspirerande att möta, att tänka sig in i hur de levt här. Kommit hit och slagit upp dörrarna för den svenska sensommaren. Det är nästan excentriskt. Familjen har sett till att hemmet bevarats och att det idag är öppet för allmänheten. I receptionen kan man beställa en picknickkorg för att i trädgården ytterligare insupa atmosfären. Det gör vi för att smälta intrycket av huset innan vi beger oss ut i den gröna oasen. Jag som inte är någon fantast av växter och trädgårdar blir berörd av de små rum som växter och statyer bildar och går loss med kameran.

En promenad bort från huset öppnar sig skogen för Fontänträdgården som var klar lagom den Eriksgata som Drottning Victoria och Gustav V företog 1924. Och så Brunnsträdgården där jag kastar (inte vaskar) en peng i brunnen och önskar något fint, som många andra före mig. Efter stigen finns dessutom ett Ekotempel placerat för bästa möjliga utsikt över Siljan. Jag ser framför mig hur de övar skådespel av Shakespeare eller andra klassiker. Ser för mig hur de agerar i sommarnatten.

En favorit blir den Nedsänkta trädgården, som överraskande bildar en oas alldeles nära huset. Men fontänens ungar ser ut att ha råkat i luven på varandra.

Jag är glad att jag fått ta del av sommarparadiset, Hildasholm.

7 kommentarer:

  1. Jag vill bara instämma...jag har drygt en vecka kvar på semestern, men börjar redan känna mig lite sorgsen för att vardagen och jobbet närmar sig. Jag tycker ju oxå my om mitt jobb(!), men ändå är jag nog skapt för att få styra min egen tid, bara landa i min läsning och mina filmer och bara flyta omkring...en lyxtillvaro att stilla bedja om. Men nu väntar Brugge, och med på resan är Svantjuvarna av Elisabeth Kostova, och Marguerite Duras Smärtan. Står och skriver detta på Arlanda där vi just fått reda på att flyget är tre timmar försenat, så nästa anhalt blir nog pocketshop...(!)

    SvaraRadera
  2. Ja, lyxtillvaron - det är den som är livet! Önskar rent generellt arbetsdagarna var kortare... Hoppas du kommit iväg nu och att resan blir fin och ngt som ger mycket att se tillbaka på när arbetslivet börjar igen.

    SvaraRadera
  3. Jag har bara kikat in här ett par gånger i sommar, men jag tycker det verkar som om du samlat på dig många fina kulturella karameller som du förhoppningsvis kan suga på under vintern. Men jag känner verkligen igen det där, att just när man lyckas uppnå nåt slags flyt och harmoni, så ska man återgå till jobbet. Och hur trevligt det bitvis kan vara så blir det ändå nån slags ekorrhjul och slentrian, och alldeles för lite tid till det man egentligen vill och önskar sig...

    Jenny: Hoppas du gillar Brugge! Det är en fantastisk liten plats! (Glöm inte att besöka systerorten Zeebrugge också, för att få lite härlig strand och hav!

    SvaraRadera
  4. Hemkommen från Brugge för en vecka sedan- och ja, Vixxtoria, jag älskade denna medeltida pärla!Den otroligt välbevarade miljön var underbar att traska omkring i, och den ena byggnaden var mer fantastisk än den andra, jag tror nog att Brugge identifierar ordet pittoresk, i dess bästa bemärkelse. Tyvärr hann vi ej ut till Zeebrugge, men kanske en annan gång hoppas jag.
    Idag är första jobbda´n och tillbaka till verkligheten (på gott och ont)...

    SvaraRadera
  5. Brugge låter jättemysigt! Hoppas du också samlat upplevelser som räcker lääänge! För det är allt lite trist vara tillbaka i jobbspåret. Hoppas ändå du har en fin första dag på jobbet!

    SvaraRadera
  6. Tack snälla! Semestern har varit my bra, både vad gäller påfyllning av intryck(att ta av under långa hösten...) och vila. Sommarens läsupplevelser har äv de varit my, my bra! Den jag bara Måste nämna är Glas och aska av Ann Syréhn Tomasevic´. Jag tyckte otroligt my om denna roman (hennes debut tom!)som utspelar sig på två tidsnivåer.I nutid om journalisten Amanda som söker sig tillbaka i fotspåren efter Lili och hennes liv på 1880-talet i Elsass, som efter att under flera århundraden varit franskt, nu blivit tyskt.Hur första världskriget kommer allt närmre, och hur allt detta påverkar människornas liv. Fantastiskt välformulerat, my gripande.Jag utdelar guldstjärna!!

    SvaraRadera
  7. Jenny: Hur har jag kunnat missa den, Glas o aska!? Verkar ju jättebra! Tack för att du delade...

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!