Halvltidsfunderingar - Nio nätter

För en så där 14 år sedan läste jag Socialantropologi så en viss förkärlek för det ämne som spelar stor roll i boken jag läser just nu har jag. Under det år, då 40 poäng, jag studerade just detta på högskolan i Falun ifrågasattes allting. Ingenting var självklart, allt var relativt och socialt eller kulturellt betingat. Det var studier som grep in i mitt tankesystem och förändrade eller i alla fall påverkade mig och mina medstudenter på ett ibland omskakande sätt.

Nu möter jag ämnet igen genom Bernardo Carvahlos (dokumentär)roman Nio nätter. I boken möter vi författaren på jakt efter förståelse för den unge antropologen Buell Quain. Quain begav sig till Brasiliens indianer för att aldrig komma tillbaka. Han tog sitt liv efter att ha formulerat brev till kollegor på institutionen och till familjemedlemmer.

När jag nu läser håller hans livsöde genom författarens efterforskningar på att nystas upp. Det pågår ett parallellt arbete - Quains studier och närmande av indianerna han studerar och Carvahlos studium av Quain.

Inom antropologin studerar man människan som kulturvarelse, en varelse du kan se ur många olika aspekter. Så finns det också grenar som medicinsk-, kultur-, social-, ekonomisk-, religions- etc antropologi. Alla aspekter av människan kan täckas in. Under den tid jag läste funderade vi mycket på förhållandet mellan antropologi som studerar grupper och psykologi. Intressanta och förvirrade diskussioner uppstod.

När jag läser boken, som jag alltså inte är klar med, tänker jag också på det här förhållandet. På Quain som åker ut för att komma underfund med en grupp människor och på Carvahlo som ska komma underfund med en. Hur mycket deltagande observation man än ägnar sig åt och hur nära man än lyckas komma en annan människa kan man inte komma ända fram. Det finns alltid en diskrepans, alltid ett avstånd mellan dig och mig, mellan vi och dem. Mellan den studerande och den studerade.

Jag tycker om historien jag läser. Gillar hur sökandet efter ett kollektivs beteenden och livsmönster speglas mot individens sökande efter mening. Jag förväntar mig inga svar av författaren men under läsningens gång väcks tankar som vetter tillbaka på studier en gång gjorda. Kanske kommer jag också att göra det jag tänkt på sedan jag började läsa Nio nätter - leta på mina föreläsningsanteckningar för att se vilka de egentligen var de där antropologerna under 1900-talets första hälft.