Vända blad - c’est quoi ?

En annan bladvändare jag läst i helgen är Julie Jézéquels Vända blad, som kändes mjuk och behaglig att vistas i efter Steinar Bragis Kvinnor.

Spökskrivaren Clara får ett uppdrag som visar sig vara ganska udda. Monsieur Rosier vill att hon hittar på hans liv, diktar eller skapar om honom. Genom hans fåordiga berättelse om sig själv får Clara stoff till den nya, som hon lite konfunderad skriver. Det är ett välkommet uppdrag som ger ett ekonomiskt tillskott som Clara och tonårssonen ska leva av och ju mer Clara skriver desto mer engagerad blir hon i sin uppdragsgivare. Vad känner han, tänker han, tycker han? Vem är han? Och till hennes förvåning blir också tonårssonen berörd - och engagerad i sin mor. 

Vända blad är en snabbläst roman som kombinerar allvar och humor på ett fint sätt. Clara är något slags litterär kusin till t ex restaurangägaren i Ät mig, som båda har hamnat lite utanför tillvaron. Där Clara är manusförfattaren som efter ett impulsivt tilltag hamnat ute i kylan, därifrån och tillbaka in i värmen/medievärlden är svårt att ta sig. Hur mycket värme det nu finns i medievärlden... Eftersom jag är smått allergisk mot det småputtriga och pudrigt sockriga så blir jag glad när jag upptäcker att detta är en roman som är mer rakt-på-sak-dråplig med en del riktigt bra komiska poänger. Allt varvat med en mer seriös och livsfilosofisk hållning som tycks vara något av ett signum för de böcker Sekwa ger ut. Vända blad är en saltlakrits doppad i mörk choklad, och det är aldrig fel.