"'Du har börjat röka'. sa hon. 'Har det hänt något mer? Något mer som jag har missat?'"
Med tanke på att den planerade påskläsningen tog slut innan påsken riktigt börjat var det tur att jag fick med mig en till godsak från bokhandeln, en pocket i lagom tjocklek för att räcka hela resan och som jag inte kommit på att läsa om jag inte sett den i den välfyllda hyllan hemma hos Doras bokprat.
Det var I köket av Monica Ali som fick hänga med till Nice. Detta är den tredje jag läser av Ali, och den tredje som finns på svenska. Hon är tillbaka i England, mittenboken utspelade sig i en portugisisk by. I I köket möter vi kökschefen Gabriel (Gabe) precis efter att en av de tillfälligt anställda hittats död i källaren. Dödsfallet visar sig som tur är vara en olyckshändelse men det berör Gabe på ett nästan oförklarligt sätt. Så en dag dyker den unga Lena upp där i källaren, hon är fåordig och trasig, och Gabe erbjuder henne tak över huvudet i sin kala lägenhet. Lena huserade, tror Gabe, i källaren med den nu avlidne mannen. Medan Gabe och Lena inleder ett förhållande, där det är oklart vem som utnyttjar vem lever Gabe i ett till synes lyckligt särboförhållande med kvinnan han nog vill gifta sig med. Samtidigt är hans far svårt sjuk och köket som han planerar att lämna för en restaurang i eget namn blir alltmer kaotiskt, och Gabe misstänker dessutom att en helt annan slags verksamhet äger rum där.
Genom köksmiljön skärskådar och problematiserar Ali både det brittiska klassamhället och det faktum att människor blir till handelsvaror och säljer sin kropp på ett eller annat sätt. Ali är bra på det här men hon skildrar också starkt Gabe, som är berättelsens centrum. Det är genom honom läsaren ser det som pågår men han är inte pålitlig som iakttagare, han tappar alltmer greppet om tillvaron och snärjs i lögner och brutna löften. Gabe blir i sitt beteende alltmer udda och avvikande - på ett sätt som varken är positivt för honom eller för de i hans närhet. Hur ska man egentligen vara som människa när gott blir ont, rätt blir fel?
De båda perspektiven - det breda genom köket och det djupa i flera plan genom Gabe berikar varandra och gör romanen till en stark och skarp tegelsten. Ali skriver fram sin berättelse utan jäkt, med tid att bygga upp både historien om köket och om människan på gränsen till vansinne. På ett skickligt sätt balanseras skildringen och kritiken av samhället med den om den lilla människan mitt i det.
Jag läste I köket i somras och tyckte absolut om den, men vill minnas att jag upplevde den ngt omständlig eller lite långdragen bitvis..? Kanske var dock mina förväntningar lite för högt ställda efter att ha läst en rent otroligt hyllande recension tidigare. Men miljöerna och framförallt personerna minns jag som helt fantastiskt levande. Så läsvärd, absolut:D
SvaraRaderaJag hade sådant läsflyt så jag inte märkte av något omständligt... Tror det är ngt ännu nyare på gång av Ali nu (den har säkert redan kommit, är inte helt up-to-date med bokvåren än).
SvaraRaderaJag hade sådant läsflyt så jag inte märkte av något omständligt... Tror det är ngt ännu nyare på gång av Ali nu (den har säkert redan kommit, är inte helt up-to-date med bokvåren än).
SvaraRadera