Båten - The Boat

Det har gått några dagar sedan jag läste ut Båten av Nam Le. Läsningen av de olika novellerna var ganska mentalt krävande - som att på varandra läsa flera starka, gripande romaner. Noveller är ju på något sätt romaner i koncentrerad form vilket av författaren kräver förmågan att snabbt skapa ett rum för läsaren. Le är fantastisk på det, raskt byggs bilden av de olika personerna i novellerna upp och snabbt sätts läsaren in i problematiken med samma djup som en välskriven och utbredd roman. För det är problematiska förhållanden som skildras - med mycket stor närvaro.

Den första novellen är en metatext som från början sätter in de andra texterna i en kontext, eller snarare i en icke-kontext. För författaren väljer, trots sitt ursprung, att inte skriva de etniska noveller som människorna omkring honom förväntar sig. I Båten presenteras något helt annat - det är en inkännande djupdykning i människans livsvillkor i olika delar av världen. På ett trovärdigt sätt skrivs miljöer och människor i Australien, Teheran, Iowa m fl ställen fram. Och oavsett om det handlar om relationen till föräldrarna, samhället eller något annat blir berättelserna sanna och inträngande - till och med påträngande. Jag tycker mycket om det jag läser både för att det är intressanta ämnen som författaren valt att ta upp och för att det är så bra skrivet. Boken hakar också direkt fast i min tidigare läsning eftersom huvudpersonen i den första novellen studerar på en skrivarkurs i Iowa - på ett universitet i den staden undervisade en av Emilys män under en period (alltså i Richard Yates Easter Parade).

Den fantastiska läsvåren fortsätter lässommaren har börjat.