Hoppsan

idag är det visst jobbdag. Igen.

Det känns lite roligare när jag ser att Camilla listar överlevnadsknep för den mörka årstiden - med uppmaning till oss andra att fylla på. Här hoppas jag få nya infall och hitta inspiration, för detta är en jobbig årstid för Hermia, och många med henne.

Hösten har inneburit en del jobb så nästa vecka har jag tillskansat mig lite extra ledighet. Ett par av dagarna ska maken och jag tillbringa tillsammans med ett par goda vänner på Sätra Brunn, någonstans i trakten av Sala. Här finns afternoon tea, spa och en pool med 34 grader varmt vatten. Planen var att bada i sådana där vedeldade tunnor. Men de var - hrm - redan bokade, så jag får vänta med att prova det. Det kanske inte blir någon riktig läshelg för umgänget kräver nog ett lite mer socialt beteende. Fast jag är ganska säker att en av vännerna inte skulle ha något emot att vi delade en kanna te och intog sköna läsposer. Ett överlevnadsknep det här med, förresten, om man inte har möjlighet åka till solen. Förra året, den här tiden, var maken (som då var fästman) och jag i Västindien. Härligt som bara den förstås. Men chocken över att komma tillbaka till det nordiska blev total. Det tog många veckor acceptera detta evinnerliga mörker.

Edelcrantz förbindelser läste jag i så länge jag kunde innan sömnen tog över igår. Jag fascineras av språket, hur det flirtar med 1700-talet. Och jag tjusas förstås av skildringen av huvudpersonens arbete med att få i ordning det något röriga handbiblioteket, tillhörande Gustav III. Bibliofilin får verkligen komma till uttryck och jag fnissar roat. Jag får dock tillbringa några timmar till, fyra och en halv, på mitt bibliotek innan jag får traska hem till Malte Perssons historiskt fiktiva men ack så levande boksamling.