Stora teaterdagen eller när Brecht intog ett tält i Gävle

"Den stora läsardagen" blev för kärleken och mig "den stora teaterdagen". Men teater är ju text det med, alldeles särskilt när de handlar om episka Den kaukasiska kritcirkeln av Bertolt Brecht. Jag läste och skrev om pjäsen när jag studerade teaterhistoria i våras så texten hade jag nära i minnet när jag idag såg  Folkteatern i Gävleborgs 3,5 h långa version. Det var med stor nyfikenhet jag tog plats i det stora futuristiska teatertältet - vilken sorts tolkning skulle "min" teater bjuda på?

När jag skriver det här har några timmar gått efter föreställningen och jag är fortfarande helt uppfylld av den och stolt över att det i Gävleborg finns en så jäkla bra teaterensemble!

Brecht ville på olika sätt bryta illusionen, ville få publiken att reagera, att ställas inför frågor. Detta lyckas Folkteatern till fullo med att överföra till sin föreställning. De agerande visar sitt hela register av drama, komik, allvar och dråplighet. Gruppen är inte så stor, därför blir scenlösningarna kanske av nödvändighet skönt queera med män som spelar kvinnor, och vice versa, på ett helt naturligt sätt. Barnet som nog symboliserar marken eller landet, borde vara en lite lurig nöt att knäcka för alla som sätter upp pjäsen. Här låter man en vuxen skådespelare agera bebis på det allra charmigaste vis, med ett jättehuvud trätt på det egna. Anna Andersson som gör den omhändertagande Grusje bär på denna kollega under en större del av tiden, vilket är en imponerande akt i sig...

Jag njuter oerhört av det jag ser - av den rockiga och nästan punkiga berättarrösten, av scenografin där en långtradarbakdel med lastlucka är en integrerad del av scenbilden, som annars till stor del utgörs av flexibelt sammansatta plastdunkar, och inte minst av skådespelarna som är samspelta, modiga, ystra och generösa i sitt spel regisserade av Pontus Stenshäll. Det jag ser gör mig varm inombords och får mig nästan att glömma att jag fryser trots inlindad i fleecefiltar. Nu hoppas jag vi får behålla denna grupp skådespelare i stan, så att de inte plockas till någon av landets större scener. De är, tillsammans med symfoniorkestern, Gävles kulturella motsvarighet till Brynäs hockeylag - de spelar minst sagt i elitserien!