Inspirerande, intressant, intensivt

Igår på tåget från Arlanda till Gävle läste jag i mobilen min mail från de senaste dagarna. Det är mest Hermia Says som får post så även nu. Och det gjorde mig så varm. Och glad. Insåg mer än tidigare hur vänskapande bloggen är. Det är fint! Jag är glad att ni både läser och interagerar i just det här sällskapsrummet.

Innan jag satt mig på tåget hade jag passerat sex passkontroller i Kaliningrad (skäms inte om ni tittar på kartan..). Besöket där var mitt första i Ryssland. Jag har spenderat några dagar sdär som deltagare i projekt för biblioteksmänniskor i Norden och Kaliningrad. Föreläsningar, diskussioner och trevligt umgänge har varvats. Inspirerande, intressant och intensivt.

Det är en del av landet som i princip inte har någon turism, att åka dit kräver en speciell anledning. Det är en kontrast av utslagna människor, storskärmar med reklam, internationella företag, flotta bilar, slitna hus och elegant svidade damer som klippetiklapprar på höga klackar.

Snowflake varnar i en kommentar till inlägget nedanför för att där saknas skönhet. Och så är det ju här - grått och slitet. Vyn från mitt hotellrum uttrycker det inte fullt ut dock. Men jag låter mig mer fascineras av nya platser och miljöer, utan att för den skull väja för det eftersatta. De ryska bibliotekskollegorna - talar så engagerat om förändring och förnyelse. Här finns en klar riktning framåt. Det stärker blicken.

I sinnet är vi rätt lika, vi biblioteksmänniskor, även om förutsättningarna ser helt olika ut.
Om gränserna blir lite mer öppna kanske det är hit vi nordbor åker en regnig sommar? Till Kaliningrads egen playa.

Min "snuttefilt"
hann jag knappt använda.