söndag 23 december 2012

Shoppingrunda i Damernas paradis

NK, Liberty, Harrods, Stockmann, KaDeWe, Galeries Lafayette, Printemps - alla namn på anrika varuhus som under många år lockat kunder till sig. Om ett liknande varuhus har jag nyss läst, i Damernas paradis (1883) skriven av Émile Zola.

I Paris tar Monsieur Mouret tar upp konkurrensen om kunderna när han slår upp portarna till just Damernas paradis. Här ska kunden (kvinnan) spendera pengar och köpa sig lyckan. Samtidigt slås de omkringliggande specialiserade butikerna omkull när de konkurreras ut av detta storslagna glittrande palats. Denise som kommer från landsorten tillsammans med sina båda bröder till Paris hamnar mellan dessa båda ytterligheter. Hennes släkting tillhör förlorarna medan hon själv ska komma att jobba hos vinnaren, Mouret.

Monsieur Mouret arrangerar medvetet avdelningarna i sitt stora varuhus, med målet att behärska kunden (kvinnan) och hennes pengar. Med målet att besökarna ska röra sig så mycket som möjligt mellan de olika delarna av gallerian görs en stor omflyttning där närliggande teman skiljs från varandra, något som inte uppskattas av alla:

"- Men nu har ni kastat allting huller om buller, invände Bourdoncle. Följden blir att biträdena springer benen av sig, när det ska visa en kund vägen från den ena avdelningen till den andra.
- Vad angår det mig! Svarade Mouret med en axelryckning. De är unga, det gör dem gott. Och så mycket bättre, om de rör på sig! Då ser det ut, som om de är fler, och på så sätt ökar de folkträngseln."


Zola skildrar både levande och initierat såväl varuhusarbetarnas villkor som reklamkampanjer och det strategiska affärstänkandet. Så blir det till en historielektion i skönlitterär form, som för tankarna till vår egen tids kommersialism. Det är realism på hög nivå och i viss mån också cynism, men författaren låter sina romanfigurer få både kropp och själ och medkänsla. Som läsare engagerar jag mig i Denise öde på varuhuset där rykten sprids och det skvallras mellan diskarna, och även i den kärlekssaga över klassgränser som hon blir en del av.

Jag har faktiskt haft det riktigt trevligt när jag läst Damernas paradis och kan gärna tänka mig att läsa mer av Zola, Krogen till exempel som gavs ut i pocket för inte så länge sedan. Boken jag läste nyss var däremot ett lätt fläckigt exemplar ur mitt biblioteks magasin.    

5 kommentarer:

  1. Lustigt. Damernas paradis hade jag aldrig hört talas om för en vecka sedan. Och nu 2 gånger på några dagar. Jag blir ju lockad att leta rätt på den i något antikvariat! God jul nu Hermia.

    SvaraRadera
  2. Så levande ni skildrar varuhuset, både du och Zola! Det vore ju en riktigt intressant historielektion, att få en ögonvittnesskildring av hur man såg på de framväxande varuhusen och de allt friare kvinnor som rörde sig där. Tack så mycket för boktipset!

    SvaraRadera
  3. Se där.. kanske blir vi ett gäng Zola-läsare! :)

    SvaraRadera
  4. Som ni kanske vet har "Damernas Paradis" nyligen gått som TV-serie, vars sista avsnitt sändes nu i kväll (27/7 2014). Eftersom TV-serien trollband mig med sina utmärkta brittiska skådespelare blev jag mycket intresserad av boken som serien bygger på. Efter googlande hittade jag den på några bibliotek, men helst av allt ville jag ha den som e-bok. Nu är det bara att hoppas att TV-serien lockar något bokförlag att ge ut den som e-bok, som både kan lånas på bibliotek och köpas i e-bokhandeln.

    SvaraRadera
  5. Som ni kanske vet har "Damernas Paradis" nyligen gått som TV-serie, vars sista avsnitt sändes nu i kväll (27/7 2014). Eftersom TV-serien trollband mig med sina utmärkta brittiska skådespelare blev jag mycket intresserad av boken som serien bygger på. Efter googlande hittade jag den på några bibliotek, men helst av allt ville jag ha den som e-bok. Nu är det bara att hoppas att TV-serien lockar något bokförlag att ge ut den som e-bok, som både kan lånas på bibliotek och köpas i e-bokhandeln.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!