Romanens berättarjag landar efter sitt kärlekssökande med all sin lust och längtan hos Louise. Här finns kärleken - den livgivande som sköljer bort allt det gamla. Att båda är upptagna är ett hinder men, som det ska visa sig, inte det största för deras liv tillsammans.
Jeanette Winterson skriver resonerande, med poetisk skönhet och klarsynt tydlighet om kärlek, tvåsamhet, ensamhet. Skrivet på kroppen är skör, brutal, andlig, kroppslig, den är en vacker sång om kärlek och sorg.
gillar Winterson, denna väntar i bokhyllan
SvaraRaderaÅh, fint du har den i hyllan! Jag har också (äntligen) fastnat för och blivit förtjust i Winterson!
RaderaTakk for tips. Denne har eg lyst til å lese.
SvaraRaderaEg driv og oppdaterer feedly for tida, så kom eg på at eg hadde gløymd bloggen din. Kjekt å sjå at det framleis er liv her.
Hej! Så fint att du kommenterar och hittat hit igen! Det är nästan så att jag själv glömt bloggen min för Instagram :)
RaderaGillar Winterson alltmer, denna var fin. Och med Normal People borde du få en fin tågresa!
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera