torsdag 18 maj 2017

Den lilla svarta

Det var främst tiden och miljön som fick mig att plocka upp Den lilla svarta. Paris på 20-talet är liksom mitt i prick för mig.
Sanna Tahvanainens roman om modeskaparen Coco Chanel visade sig väl värd att hänga med under veckan. Chanels liv har skildrats på film, det har gett mig en rätt bra bild av hur hon levt. Här får jag krypa ännu lite mer under ytan. Chanel hade själv ett lite löst förhållande till sanningen, och Tahvanainen låter henne fabulera och hitta på inför vänner och bekanta.

Chanel, mademoiselle, är undanglidande men i drömmar och minnesbilder ges den rätta bilden, den troligen rätta bilden i alla fall. Chanel har en själ ärrad av händelser i barndomen och kanske främst av sorgen efter Boy, älskaren som omkom hastigt i en bilolycka.

Författaren berättar om Chanel som företagsledare, om hennes excentriska vanor, älskare och ensamheten på hotellrummet där hon bor större delen av tiden.

Romanen zoomar in några år av Chanels liv, zoomar ut och släpper henne. Det är gott så.

2 kommentarer:

  1. Oooh lala! Jag tycker det låter som en utmärkt idé att skriva en roman, inte en biografi, och dramatisera litet, speciellt som Coco Chanel själv broderade ut och dolde delar i sin egen historia. Och 20-talet, den fantastiska tiden! Och så ensamheten mitt i all prakt. Det låter som en intressant bok. Tack för tipset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varsågod! Hoppas du gillar den!

      Radera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!