Stark samtidsskildring

Don DeLillos roman Falling man kommer att följa mig ett bra tag i tanken. Den behandlar ett amerikanskt trauma - attentatet mot World Trade Center eller 9/11. Genom växlande perspektiv och synvinklar berättar författaren en gripande historia.

De människor som skildras i boken drabbas alla personligt fast på olika sätt av attacken. Berättarrösterna visar således på olika sidor av katastrofen. Keith som befann sig inne i den ena byggnaden har sina själsliga och fysiska sår att läka. Hans f d fru, Lianne, som han söker upp på nytt möter en förändrad man i Keith. Händelsen sätter sina spår även hos henne – en oro och sömnlöshet och kanske besatthet av det som hänt.

"Hon läste dagstidningarnas notiser om de döda, varenda en som publicerades. Att inte läsa dem, varenda en, skulle vara en kränkning, ett brott mot all ansvarskänsla och tillit. Men hon läste dem också för att det var nödvändigt för henne, ett behov som hon inte ens försökte tolka. "

Sonen Justin, 10 år, spanar efter flygplan på himlen, tror de ska komma tillbaka. Keith förs samman med Florence vars portfölj han räddade ur raset. De hjälper varandra vidare. I en parallell historia möter läsaren Hammad som med all sin osäkerhet kommer att vara med om att genomföra attacken, ge sitt liv för sin tro. Och så Falling Man - performanceartisten som hanterar händelsen genom att iscensätta de hopp som en del människor gjorde ut från de attackerade husen. Vardagen pågår för Hammad innan attacken och fortsätter efteråt att pågå för de som överlever. Den går inte att komma ifrån.

Författaren skildrar hur den lilla människan, som skulle ha kunnat vara du eller jag, träffas av planen. Hur allt faller samman. Det framkommer även i språket som, särskilt i dialogerna upplevs som fragmentariskt. Det går inte att prata om det som hänt, det finns inte ord som räcker till. Fragmentariska är också de människor, på väg in i seniliteten, som Lianne arbetar med. De människor som drabbats av attacken speglas mot dessa åldringar. Ibland stannar jag upp och smakar på orden. Det är en roman med ett mycket vackert språk. Där en mening säger betydligt mer än de ord den innehåller.