Helgen avslutas med konst

Dagens konstrunda startar på Konstcentrum med en utställning av Hjördis J Becker som har titeln Medan tiden vilar. Konstnären är hemmastadd i flera olika tekniker som här möter betraktaren. Det är akryl på duk, grafik, teckning, skulptur i betong, ståltrådsfigurer m. m. Flera motiv återkommer - stolar, fötter, kroppar. Och handväskan, den som kan rymma så många hemligheter. Jag tänker inte som Niels Hebert som skrivit utställningskatalogen på det oskuldsfulla när jag ser de enkla linjer som bildar kvinnogestalter med yviga kjolar. Ordet "boudoir" är istället det som far genom mitt huvud. Här finns attiraljer som minner om hemliga, intima rum. Det är trassliga galgar, handväskor, tyllkjolar. Jag gillar figurernas små ansikten med ögon som små prickar. Det räcker så. Och så stolarna. Ständigt dessa stolar, ensamma eller i grupp, i nuet eller i det som varit. Stolar som människor. Verkens titlar är i sig själv konst, ibland tänker jag ditsatta med humor, med en blinkning till betraktaren. Utställningen gör mig glad, med lite lättare steg går jag därifrån.

Nästa stopp sker på Länsmuseet. Här hänger målningar av Marie Lindgren gjorda för just denna utställning och dessa rum. Kontrasten mot Beckers konst kunde knappast vara större. Här är det målningar i det stora formatet. Konstnären har verkligen gått loss med färg, måste ha använt massor av den.
Utställningens titel är Zoom in, Zoom out och så kan verken betraktas - på nära håll och på avstånd. Det är färgfläckar om vartannat. Vad är bakgrundsfärg, djup och yta? Funderar jag över när jag betraktar målningarna. Inser min begränsning i att fritt ta in det jag ser - skolad i att hitta mönster och samband söker jag samtal mellan färgfälten eller mellan målningarna. Kanske var det ett av målen för konstnären - att själv frigöra sig från att skapa mönster och motiv? Att istället låta färgerna tala. För talar gör de. Lekfullt är bäddar placerade på golvet så att man, om man vill kan inta konsten liggande. Med på utställningen finns också ett par fotografier placerade på dukar.

I mitt hem finns ett mindre verk inspirerat av dykaren Cousteau signerat Marie Lindgren.