onsdag 26 mars 2008

Öken & Myrrha

Ett besök på en av Arlandas pocketbutiker är ett trevligt sätt att börja resan. Vilken stämning vill jag befinna mig i under just den här trippen och var vill jag vara i tanken? Nu inhandlades Danny Wattins Vi ses i öknen som jag fick tips om när jag här efterlyste lättsamma, men inte förenklade, böcker.

Wattin både roade och oroade mig. Det som till en början är en fnissig historia blir till en halsbrytande kritik mot vårt förytligade samhälle. Tror jag i alla fall. Verona och Wattin var dock inte någon vidare lyckad kombination. Glappet mellan mysromantik och citykritik blev lite för stort. Jag har också svårt att förhålla mig till Wattins intertexter till väl så väl Bulgakov och Ende som Murakami. Talande katter, märkliga gestalter, mardrömskänsla... Skickligt men bättre i de andras former. Roligare var att se finaste fästmannen le åt Erlend Loes Doppler.

Och hemma väntade Ulrika Kärnborgs Myrrha på att bli utläst. Mottagandet av den verkar ha varit ganska blandat. Jag gillar Kärnborg; både hennes debutroman och essän Stjärnfältet. Hon har ett djup i det hon skriver som förmedlas på ett sätt som är lätt att ta till sig. Jag sugs in i den här inte helt fiktiva berättelsen om tjänstekvinnan Hannah och Arthur, advokaten och poeten. Det mörka smutsiga London och tiden som skildras faller jag pladask för. Kärnborg skriver så starkt och rakt om Hannahs och Arthurs beroende av varandra, underkastelsen och de hemliga passionerna. De är speciella människor och jag ser lockelsen i att skriva om dem - Varför är de som de är? Varifrån kommer Hannahs vilja att tjäna sin "massa"? Vad får Arthur att släppa ut sina hemliga lustar? Det är också ett porträtt, tänker jag av den arbetande kvinnan, vilket också Arthur rättfärdigar en del av sina eskapader med. Hans fascination för den smutsiga arbetande kvinnans kropp är kanske inte oskyldig men han är alltför gentlemannamässig för att jag ska bli ilsken å kvinnornas vägnar. Han är på många sätt mer oskuldsfull än de han betraktar. Jag läste med ett behagligt obehag.

Bloggandet är annars lite på sparlåga nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!